Alfred Grenander

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Leinestrasse i Berlins tunnelbana
Krumme Lanke
Vid tunnelbanstationen Weinmeisterstraße (U8)

Alfred Frederik Elias Grenander, född 26 juni 1863 i Skövde, död 14 mars 1931 i Berlin, var en svensk arkitekt och professor som var verksam i Berlin.

Alfred Grenander utbildade sig till murare i Stockholm och gick kurser vid KTH. Han studerade sedan vidare på Technische Hochschule Charlottenburg, dagens Technische Universität Berlin. Han började verka vid arkitektbyrån Alfred Messel, Wilhelm Martehns och Paul Wallot. 1896 grundade han tillsammans med Otto Spalding arkitektbyrån Spalding & Grenander. Han planerade många industribyggnader och tunnelbanestationer i Berlin. Tunnelbanestationer ritades för Hochbahngesellschaft.

1923 arrenderade Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin det så kallade Schwedenblock på Südwestkirchhof i Stahnsdorf för svenskarna i Berlin skulle ha sin egen begravningsplats. Här planerade Grenander den svenska delen av kyrkogården. Han ritade också den vackra grinden i smidesjärn som leder in till svenskarna. Det så kallade Dianatemplet, där ursprungligen envoyén Hans von Essen (1873-1923) gravsattes, ritades också av Grenander. I början av december 1923 invigdes kyrkogården.

I Sverige ritade han två hus i Skanör, bland annat ett i nationalromantisk stil, uppfört 1922 och återfinns i Wertheimshuset vid Storgatan och ett jugendinspirerat hus, Villa Tångvallen, som ligger omedelbart norr om Falsterbohus, uppfört 1907. I Grenanders födelsestad Skövde finns en gata namngiven efter honom i stadsdelen Östermalm.

Grenander ritade Gotzkowskybron vid Tiergarten, 1911 och Schönfließerbron i Berlin. Han ritade också fabriksbyggnaderna åt Knorr-Bremse i Lichtenberg 1908 och Loewe 1916. Fram till 1931 skapade Grenander cirka ett 70-tal tunnelbanestationer i jugendstil och i klassisk modern stil i Berlin som fortfarande finns kvar i originalskick. Grenander utvecklade konceptet med igenkänningsfärger, där varje station genom en färg tydligt skiljer sig från de föregående stationerna. Färgerna kom att användas på perrongerna med dess pelare och skyltar. Denna princip hittar man delvis fortfarande på linjerna U2, U5, U6 och U8. Grenanders arbeten kom att påverka Bruno Grimmek då denne ritade tunnelbanestationer efter kriget.

Ett axplock över de tunnebannestationer som Grenander utformade i Berlin:

Litteratur

  • Berlin under och över jorden: Alfred Grenander, tunnelbanan och metropolens kultur, Carlssons förlag, 2007

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Alfred_Grenander"
Personliga verktyg