Från Rilpedia

Alexandre Dumas den äldre ("Dumas père"), född 24 juli 1802 i Villers-Cotterêts, Aisne, död 5 december 1870, var en fransk författare. Hans far, Thomas-Alexandre Dumas, var en fransk general och mulatt. Alexandre Dumas skrev bland annat de berömda Greven av Monte Cristo ("Le Comte de Monte-Cristo") och De tre musketörerna ("Les Trois Mousquetaires") och även den tredje klassikern "Mannen med järnmasken"

Alexandre Dumas d.ä. är mest känd för sina många historiska romaner och äventyrsromaner som har gjort honom till världens mest lästa franska författare.^{[källa behövs]} Många av hans romaner, som till exempel just Greven av Monte Cristo och De tre musketörerna, skrevs först som följetonger. Dumas skev också pjäser, artiklar och tidningar, och var en högt ärad korrespondent. Dumas farmor var en afroamerikansk slav och han blev under sin livstid utsatt för betydande rasism. Många karikatyrer spelade ohämmat på hans utseende. Hans far dog när han var bara fyra år och familjen levde sedan i fattigdom. Den unge Alexandre var inte road av studier utan föredrog att tjuvjaga i skogarna. Han fick ett arbete som renskrivare. Men när han upptäckte teatern och William Shakespeare och fick en vän, Adolphe de Leuven som skrev poesi beslöt Alexandre sig för att resa till Paris och bli författare. Han började med att skriva historiska dramer, t ex ett om drottning Kristina av Sverige. Han fick sitt genombrott med melodramen "Antony" 1831.

Alexandre Dumas d.ä. står som författare till drygt 250 romaner. De flesta av dessa tros dock, efter författarens anvisningar, vara skrivna av anställda i hans "författarverkstad". De två ovan nämnda verken förmodas emellertid vara skrivna av Dumas själv. Den f.d. historieprofessorn Auguste Maquet tog fram uppslag och råmaterial; Dumas skrev dialoger och gav gestalterna personlighet. Förläggarna ville bara ha Dumas namn på romanerna, men Maquet fick bra betalt och blev förmögen. Dumas själv tjänade mer men slösade bort pengarna. T ex lät han bygga ett sagoslott som fick heta Monte-Cristo och grundade en egen teater, Théatre historique, som enbart skulle spela hans egna pjäser. Skulderna tvingade honom i landsflykt för en tid.

Dumas gjorde flera resor och hans reseberättelser var också populära. Efter en Tysklandsresa 1868 skriver han "La terreur preussienne" för att varna för ett kommande krig med Preussen.

Han var, utomäktenskapligt, far till Alexandre Dumas d.y. ("Dumas fils"; 1824 - 1895), som också blev författare och blivit mest känd för Kameliadamen. Dumas d.y. lär ha sagt om sin far: "Min far är ett stort barn, som jag fick när jag var mycket liten."

Kuriosa är att den franske författaren Jules Verne (1828-1905) var en stor beundrare av båda generationer Alexandre Dumas, men i synnerhet den äldre. Vernes roman Mathias Sandorf (1885) är starkt inspirerad av Greven av Monte Cristo.

Verk översatta till svenska, urval

• Pauline, 1843, även som "Död för världen", senaste utgåvan under titeln "Den sköna grevinnan eller Pauline" 1929
• Napoleon, 1843
• Ascanio, 1844
• Riddaren d'Harmental, 1844 (Le chevalier d'Harmental)
• Chevalier de Maison Rouge, 1847, senaste upplaga med titeln "Den siste chevaliern" 1928 (Le chevalier de Maison-Rouge)
• Den svarta tulpanen, 1851, senaste utgåva 1958 (La tulipe noire)
• Olympia de Clèves, 1852
• Isaac Laquedem (2 vol), 1853
• Ludvig den sextonde (5 vol), 1860
• Mina husdjurs historia, 1871
• Sagan om Wilhelm Tell och det schweiziska edsförbundets uppkomst, berättad för ungdom, 1871 (senaste utgåva 1911)
• Kapten Pamphile, 1872, senaste utgåva med titeln "Kapten Pamphiles äventyr" 1972 (Le capitaine Pamphile)
• Jehus följe, 1876, senaste utgåva med titeln "Jehus följeslagare: Historisk roman från Napoleon den I:s dagar" 1921 (Les compagnons de Jéhu)
• Cagliostro (2 vol), 1885, senaste upplaga 1924
• De båda Dianorna, 1847-48, senaste upplaga 1912 (Les deux Diane)
• Hertigen av Savojen och hans page, 1914 (Le page de duc de Savoie)
• Blodshämnden, 1915 (Les frères corses)
• Den röda sfinxen, 1947 (Le sphinx rouge)
• Ungdomsminnen, 1947
• Greven av Monte Cristo
• Varulven, 1976 (Le meneur de loups)

Chicot-sviten:

• Drottning Margot 1846, senaste upplaga 1959 (La reine Margot)
• Grefvinnan de Monsoreau, 1846, senaste upplaga med titeln "Diana" 1962 (La dame de Monsoreau)
• De fyratiofem, 1847, senaste upplaga med titeln "Den heliga ligan" 1963 (Les quarante-cinq)

En läkares anteckningar (Memoires d'un médecin):

• 1-3: Joseph Balsamo, 1847-48
• 4: Drottningens halsband, 1849 (Le collier de la reine)
• 5: Grevinnan de Charny, 1886-87 (La comtesse de Charny)
• 6: Ange Pitou, 1851

Källor

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)

Läs mera i "De läses än, A-L", utgiven av BTJ 1992, ISBN 91-7018-346-5

Externa länkar

Tidningen Boken: [1]

• Wikimedia Commons har media som rör Alexandre Dumas d.ä.
  Bilder & media