Alexander I av Serbien
Från Rilpedia
Alexander I av Serbien, (egentligen Alexander Obrenović, serbisk kyrilliska Александар Обреновић), född 14 augusti 1876 i Belgrad, Serbien, död 11 juni 1903 i Belgrad, var en serbisk kung mellan 1889 och 1903, och sista kungen av huset Obrenović.
Innehåll |
Biografi
Barndom
Som son till kung Milan och Natalia Ketjko, en förmögen rysk-moldavisk adelsdam, fick han en mycket försummad uppfostran. Föräldrarna skilde sig under skandalartade former, och den unge Alexander blev ett vapen föräldrarna använde sig av i sin personliga vendetta mot varandra.
Livet som kung
Alexander besteg tronen 1889, då som medregen med sin far Milan. Så småningom frigjorde sig han från faderns förmyndarskap och införde en hård diktatur byggd på angivelser och hemliga polisen. Korruption bredde ut sig, och det unga kungariket kom alltmer att gå i arvfienden Österrike-Ungerns ledband. Alexander förde en vacklande utrikespolitik och en katastrofal finanspolitik. Kungariket Serbien var på gränsen till statsbankrutt flera gånger. Landets stolthet, armén, lyckades Alexander stöta sig med genom okloka och kortsiktiga beslut.
Sitt största misstag anses Alexander ha gjort när han 1901 gifte sig med sin mors hovdam, den femton år äldre Draga Mašin, och när han ville göra en av Dragas bröder till tronarvinge. En militärkupp planerades med bl.a. översten Dragutin Dimitriević, även kallad Apis. Denne var ledare för terrororganisationen Svarta Handen som senare kom att iscensätta mordet på Österrikes tronföljarpar Franz Ferdinand och Sophie 1914 i Sarajevo (se skotten i Sarajevo).
Kontakt togs med huvudmannen för ätten Karageorgević, Peter. Karageorgevicätten hade ända sedan Serbien frigjorde sig från turkarna tävlat med ätten Obrenovic om kungakronan. Peter Karageorgević väntade utomlands på att kuppen skulle äga rum. Ett band av berusade officerare bröt sig in i Konaket (Kungliga slottet) i Belgrad i juni 1903 och mördade under synnerligen bestialiska former kungaparet. De lemlästade kropparna fick ligga flera timmar nedanför den kungliga sängkammarens fönster till allmänt beskådande. Mordet på kungaparet följdes av åtskilliga mord och avrättningar på den gamla regimens män.
Det brutala mordet väcket avsky vid de flesta av Europas hov, och det dröjde länge innan den nya regeringen under Peter Karageorgević erkändes av andra makter - med ett betydelsefullt undantag - Ryssland. Den nye kungen var Rysslands skyddsling och genom kuppen ändrade Serbien sin tidigare Österrike-vänliga politik och blev en fiende till dubbelmonarkin. Denna fiendskap blev den viktigaste anledningen till första världskrigets utbrott. Alexander dog barnlös och med honom utdog ätten Obrenović. Den nuvarande tronpretendenten till Serbien tron tillhör ätten Karageorgević.
Källor
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009) |
