Från Rilpedia

Alan Mathison Turing (IPA: [ˈælən ˈmæθɪsən ˈtjʊəɹɪŋ]), född 23 juni 1912, död 7 juni 1954, var en brittisk matematiker. logiker och kryptoanalytiker. Han studerade vid King's College, Cambridge och sedan vid Princeton 1936-1938.

Turing lade en stor del av grunderna för dagens informations- och datorteknologi, och är idag mest känd för turingtestet, turingmaskinen och sina insatser i andra världskriget med att knäcka tyskarnas Enigmachiffer.

År 1952 arresterades Turing anklagad för sodomi och blev därför utsatt för försök att medicinskt förändra hans läggning. Den 7 juni 1954 dog han, under omständigheter som är oklara.

Innehåll 1 Uppväxt 2 Universitetsstudier och hans arbete med beräkningsbarhet 3 Kryptoanalys 4 Turings död 5 Källor 5.1 Noter 5.2 Tryckta källor 6 Externa länkar

Uppväxt

Turing föddes i Paddington, London den 23 juni 1912 i ett hus som vid denna tid var ett hospital och numera är ett hotell.^[1][2] Hans far, Julius Mathison Turing, tjänstgjorde i Indien och reste tillsammans med Alans mor fram och tillbaka mellan Guildford i England och Indien. När de var borta bodde deras två söner hos vänner^[3], istället för att riskera att dra på sig några sjukdomar i den brittiska kolonin. Tidigt i livet visade Turing tecken på den genialitet han visade senare i livet. Han sägs ha lärt sig själv att läsa på tre veckor och han hade en naturlig fallenhet för siffror och problemlösning.

Turings föräldrar skrev in honom på St. Michael's vid sex års ålder. Föreståndarinnan såg tidigt hans begåvning precis som många av hans senare lärare. 1926, vid 14 års ålder började han på Sherborne School i Dorset. Hans första dag där sammanföll med en generalstrejk i England. Alan var dock fast besluten att gå sin första dag där att han ensam cyklade 95 km från Southampton till skolan och övernattade på ett värdshus på vägen.^[4] Insatsen blev omnämnd i den lokala pressen.

Turings naturliga fallenhet för matematik och naturvetenskap gav honom ingen respekt hos lärarna på Sherbourne, vars definition på utbildning var mer betonad på den klassiska litteraturen. Trots detta fortsatte Turing att visa stor förmåga i ämnen han tyckte om bäst. Han kunde lösa avancerade matematiska problem utan att ens ha studerat grundläggande differentialkalkyl.

Turings ambitioner i skolan höjdes av hans starka känslor för sin vän Christopher Morcom, som han blev kär i. Känslorna var dock inte besvarade. Morcom dog hastigt under deras sista termin på Sherbourne av tuberkulos, som han fått av att dricka smittad komjölk som liten.^[5] Turing var förkrossad.

Universitetsstudier och hans arbete med beräkningsbarhet

Eftersom Turing inte arbetade så hårt med de klassiska studierna fick han inget stipendium till Trinity College, Cambridge, utan gick istället till sitt andraval som var King's College, Cambridge. Han var student där mellan 1931 och 1934, tog examen med ett utmärkt betyg och valdes 1935 in som fellow på King's tack vare sitt examensarbete om Gauss felfunktion.

Med sin monumentala "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem"^[6] (den 28 maj 1936), reformerade Turing Kurt Gödels resultat från 1931 om begränsningarna hos bevis och beräkningar. Han bytte ut Gödels aritmetikbaserade formella språk mot det som idag kallas turingmaskiner. Han visade att en sådan maskin skulle kunna utföra vilka matematiska beräkningar som helst om det kunde ges som en algoritm.

Turingmaskiner är idag centrala inom studiet av beräkningsbarhetsteorin. Han fortsatte med att visa att det inte fanns någon lösning till Entscheidungsproblemet genom att först visa att stopproblemet för turingmaskiner är obestämbart: det är inte möjligt att algoritmiskt bestämma huruvida en turingmaskin någonsin kommer att stanna.

Det mesta av 1937 och 1938 tillbringade han på Princeton University där han studerade under Alonzo Church. 1938 tog han sin doktorsexamen i Princeton; hans disputation introducerade begreppet relativ beräkning där turingmaskiner utökas med så kallade orakel som ger möjlighet att studera problem som inte kan lösas med turingmaskiner.

Tillbaka i Cambridge 1939, besökte han föreläsningar av Ludwig Wittgenstein om grunderna av matematik.^[7] De två hade olika åsikter; Turing försvarade formalismen och Wittgenstein tyckte att matematiken var övervärderad och inte gav några absoluta sanningar.^[8]

Kryptoanalys

Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyska koder. Genom att fortsätta arbetet som gjorts i Polen före kriget bidrog han med flera insikter i tydandet av meddelande från både Enigmamaskinen och Lorenzmaskinen och han var chef för "Hut 8" som var ansvariga för att försöka tyda tysk marin kommunikation.

Några veckor efter att ha anlänt till Bletchley Park hade Turing konstruerat en elektromekanisk maskin som kunde hjälpa till att knäcka Enigmakryptot. Maskinen kallades bombe efter den polska bomba. Bombe blev efter en förbättring föreslagen av matematikern Gordon Welchman det främsta verktyget för kodknäckarna för att läsa Enigmameddelanden.

Bombe letade efter Enigmas rotorers inställning och krävde en "crib" (känd klartext eller misstänkt klartext). För varje möjlig inställning hos rotorerna provade bombe en kedja av logiska slutledningar, baserade på cribben, på elektrisk väg. Bombe upptäckte när en motsägelse uppstått och förkastade den inställningen och fortsatte till nästa. De flesta möjliga inställningarna ledde till motsägelser och förkastades så att bara ett fåtal lämnades kvar och kunde undersökas i detalj. Turings första bombe installerades den 18 mars 1940.^[9]

Efter kriget belönades Turing med en OBE, men verksamheten vid Bletchley Park var fortfarande hemlig så officiellt fick han utmärkelsen för sina artiklar från före kriget.

Turings död

Turing var homosexuell under en period då homosexuella handlingar var olagliga^[1] och homosexualitet betraktades som en psykisk sjukdom. 1952 hjälpte Arnold Murray en medbrottsling att bryta sig in i Turings hus. Turing rapporterade inbrottet till polisen och under utredningen kom det fram att Turing och Murray hade ett sexuellt förhållande. Detta var olagligt vid den här tiden och Turing dömdes och fick välja mellan fängelse eller bli villkorligt frigiven under förutsättning att han genomgick en hormonbehandling. För att undvika att hamna i fängelse accepterade han östrogeninjektioner.

1954 dog Turing av cyanidförgiftning, förmodligen från ett cyanidpreparerat äpple som han lämnat halvätet. Äpplet testades aldrig men att dödsorsaken var cyanidförgiftning konstaterades vid obduktionen. De flesta tror att hans död var avsiktlig men hans mor argumenterade bestämt för att hans död var en olyckshändelse och orsakades av hans oförsiktiga förvaring av kemikalier. Mord har också framförts som en möjlighet. Turings homosexualitet ska då ha setts som en säkerhetsrisk.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter

1. ↑ ^{1,0 1,1} Hodges, Andrew (1983). Alan Turing: The Enigma. New York: Simon & Schuster. s.5. ISBN 0-671-49207-1.
2. ↑ "The Alan Turing Internet Scrapbook". Besökt 26 september 2006.
3. ↑ "Hastings Blue Plaque Trail". Besökt 10 augusti 2008.
4. ↑ Hofstadter, Douglas R. (1985). Metamagical Themas: Questing for the Essence of Mind and Pattern, Basic Books. ISBN 0465045669.
5. ↑ Teuscher, Christof (utgivare) (2004). Alan Turing: Life and Legacy of a Great Thinker, Springer-Verlag. ISBN 3-540-20020-7.
6. ↑ Turing, A.M. (1936), "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem", Proceedings of the London Mathematical Society, 2 42: 230–65, 1937 (and Turing, A.M. (1937), "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem: A correction", Proceedings of the London Mathematical Society, 2 43: 544–6 )
7. ↑ Hodges, 1983, s. 152
8. ↑ Hodges, 1983, s. 153-154
9. ↑ Hodges, 1983, s. 191

Tryckta källor

• Hodges, Andrew (1983). Alan Turing: The Enigma of Intelligence. London: Burnett Books. ISBN 0045100608

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Alan Turing
  Bilder & media