Akrylamid

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Akrylamid
Strukturformel för akrylamid.
Systematiskt namn 2-Propenamid
Kemisk formel C3H5NO
Molmassa 71,08 g/mol
CAS-nummer 79-06-1
Egenskaper
Densitet 1,122 g/cm³
Smältpunkt 84,5 °C
Kokpunkt 125 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
I april 2002 kom en larmrapport om akrylamid i bland annat potatischips.

Akrylamid är en luktlös, flytande och reaktiv kemikalie som främst används för framställning av polyakrylamid, det vill säga polymerer som plast. Akrylamid är ett potent neurotoxin och av WHOs cancerorgan IARC är det klassificerat som en sannolik carcinogen (grupp 2A).

Ämnet fick en hög aktualitet i samband med tunnelbygget genom Hallandsåsen då stora mängder akrylamid (under varumärket Rhoca-Gil) läckte ut till omgivningen och förorenade vattendrag och brunnar. På grund av sin höga vattenlöslighet kan oreagerad akrylamid lätt sprida sig i naturen via yt- och grundvatten. Akrylamid tas lätt upp genom huden, men även genom tarmsystem och inandning.

Akrylamid bildas genom reaktion mellan aminosyran asparagin och socker vid höga temperaturer.

Innehåll

Användningsområden

Främst används akrylamid vid framställning av polyakrylamider/polymerer som används bland annat för rening av vatten samt inom olje- och pappersindustrin. Polyakrylamider finns även i vissa hud- och hårvårdsprodukter som till exempel hårsprayer. Akrylamid används även för gelelektrofores som är en vanlig metod i laboratorier. Cigarettrök innehåller en viss mängd akrylamid precis som många livsmedel. Akrylamidhalten i livsmedel är långt under den gräns som anses vara farlig.

Akrylamider används också inom byggindustrin eftersom de är vattenlösliga och därmed lätta att spruta in i till exempel sprickor, varefter de polymeriseras och bildar en mycket tät och elastisk massa.

Toxicitet

Sedan 1950-talet har det varit känt att akrylamid kan skada nervsystemet. Då kom också de första rapporterna om att människor hade fått nervskador av akrylamid. Framförallt handlar det om skador i det perifera nervsystemet, det vill säga de motoriska nerver som kontrollerar muskler, men även sensoriska nerver. Nervskadorna leder till domningar, känselbortfall och svaghet i muskler, ett tillstånd som går under namnet polyneuropati.

De flesta skadorna inträffade på arbetsplatser där akrylamid tillverkades eller användes. På 1980-talet kom de första rapporterna om att man i djurförsök sett att akrylamid var cancerframkallande. Det har även visat sig att akrylamid kan skada DNA och vara reproduktionstoxiskt.

Exponering för höga doser av akrylamid påverkar det centrala nervsystemet med psykosliknande symptom som hallucinationer, förvirring och minnesstörningar. Lång exponering för lägre doser kan resultera i polyneuropati. Andra symptom man kan få är rodnad, ökad svettning, avflagnad hud på grund av skador på de nerver i huden som förmedlar känsel, svettning och försämrad blodflödesreglering. Det finns inga säkra belägg för att ämnet skulle orsaka allergi eller astmaliknande symptom. Men vissa djurförsök tyder på en sådan risk.

Akrylamid har visats vara cancerframkallande i djurförsök och orsakerna anses vara påverkan på hormonsystem. Informationen om samband mellan akrylamidexponering och cancer hos människan är dock knapphändig och tillåter inga säkra slutsatser.

Akrylamidlarmet

Akrylamidlarmet eller "Galna chips-sjukan" betecknar den hälsorisk som akrylamid i livsmedel troddes utgöra efter att en forskarrapport som tydde på detta lagts fram år 2002. Riskerna tonades sedan ner något, bland annat eftersom undersökningarna bara gjorts på djur och inte på människor. "Galna chips-sjukan" är en humoristisk syftning till galna ko-sjukan, ett tidigare fall där en allvarlig hälsofara i livsmedel upptäcks först efter lång tid.

Externa länkar

Livsmedelsverket

Personliga verktyg