Akkad
Från Rilpedia
| Mesopotamien |
|---|
| Eufrat – Tigris |
| Assyriologi |
| Städer / Riken |
| Sumer: Uruk – Ur – Eridu |
| Kish – Lagash – Nippur |
| Akkadiska imperiet: Akkad |
| Babylon – Isin – Susa |
| Assyrien: Assur – Nineve |
| Nimrud – Khorsabad |
| Arameiska riken |
| Babylonien – Kaldeen |
| Elam – Amoriter |
| Hurriter– Mitanni |
| Kassiter – Urartu |
| Kronologi |
| Sumeriska kungar |
| Assyriska kungar |
| Arameiska kungar |
| Babylons kungar |
| Språk |
| Kilskrift |
| Sumeriska – Akkadiska |
| Elamitiska – Arameiska |
| Hurritiska |
| Mytologi |
| Enuma Elish |
| Gilgamesh – Marduk |
| Mesopotamisk mytologi |
| Konst |
| Mesopotamisk konst |
Akkad var en stad och ett kulturområde mellan Sippar och Kish i mellersta Mesopotamien (nuvarande Irak) under forntiden. Det var även känt som Agade. Det Akkadiska imperiet bestod omkring 2300–2200 f.Kr. och omfattade då hela Mesopotamien. Akkaderna var ett semitiskt folk vars språk akkadiska senare blev helt dominerande i regionen.
Innehåll |
Folk och språk
Akkaderna var ett semitiskt folk som befolkade mellersta Mesopotamien under det tredje årtusendet f.Kr. De äldsta spåren av akkaderna är semitiska namn på personer, vilka förekommer i sumeriska texter. Från tiden för det Akkadiska imperiet är det akkadiska språket väl belagt i texter skrivna med kilskrift. Akkadiska blev senare det helt dominerande språket i Mesopotamien och talades i Assyrien och Babylonien.
Staden Akkad
Akkad, även känd som Agade, var huvudstad i det landskap som dominerades av akkaderna. Staden omtalas i forntida texter, men har ännu inte kunnat identifieras av arkeologer. Flera platser har föreslagits som staden Akkad; Babylon, Sippar eller möjligen Kish, där Sargon först grep makten.
Akkadiska imperiet
- Huvudartikel: Sumer
Omkring 2300 f.Kr. besegrades sumererna av den akkadiska kungen Sargon, varvid det Akkadiska imperiet bildades. Sargon och hans efterträdare erövrade även norra Mesopotamien, den syriska staden Ebla och landet Elam i öster. Senare under historien skapades legender kring det Akkadiska imperiet som ett ärorikt förflutet för folken i Mesopotamien. Alla erövringar som i senare tid tillskrevs Sargon har inte funnit stöd i arkeologiska källor. En förvånande omständighet är även att det Akkadiska imperiet inte omtalas i det samtida forntida Egypten och vice versa. Akkadiska imperiet kan ändå betraktas som det dittills största riket och världens första imperium. Imperiet styrdes från huvudstaden Akkad, och bestod för ett århundrade innan det försvagades och föll. Ansvar för rikets fall har tillskrivits bergsstammar som sumererna kallade gutium. Sumererna återtog då makten i sina stadsstater i söder och Akkad blev slutligen underkuvat av staden Ur.
Akkad i senare tid
Landskapet Akkad blev i senare tid en del av Babylonien. Babylons kungar använde sig av titeln Kung av Sumer och Akkad. Minnet av det Akkadiska imperiet och dess grundare Sargon hölls vid liv i legender för årtusenden framåt. Den assyriska kungen Sargon II tog sitt namn efter förebild av den 1600 år äldre gammalakkadiska kungen Sargon I.
Akkads kungar
- Huvudartikel:Sumeriska kungar
Gammalakkadiska kungar (årtal enligt låg kronologi).
- Sargon I Šarrum-kin 2334-2279 f.Kr.
- Rimush Rimuš 2278 – 2270 f.Kr.
- Manishtushu Maništušu 2269 – 2255 f.Kr.
- Naram-Sin 2254 – 2218 f.Kr.
- Shar-kali-sharri Shar-kali-šarri 2217 – 2193 f.Kr.
- Akkadiska imperiets fall
Källförteckning
- Liverani, Mario (red.): Akkad, the first World Empire. Padua: History of the Ancient Near East Studies - HANES 5 (1993).
- Roaf, Michael: Cultural Atlas of Ancient Mesopotamia and the Ancient Near East. New York: Facts on File (1990).
