Från Rilpedia

Adolph Modéer, född 15 april 1739 i Karlskrona, död 16 juli 1799 i Stockholm, var en svensk ekonomisk författare, naturkunnig.

Modéer blev student i Lund 1754 och började 1755 tjänstgöra vid lantmäteristaten. Under 1760-talets förra hälft synes han haft anställning i Kalmar län, och i Kalmar utgav han sitt första verk, Samling af kungliga förordningar... rörande landtmäteriet (1765). De följande åren förflyttades hans verksamhet som kommissionslantmätare till Stockholms län. Vid 1769-70 års riksdag var han sekreterare i kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, i vilken egenskap han förvärvade stort anseende för sina kunskaper i kamerala ämnen och av riksens ständer föreslogs att utföra "ett sammandrag av de förordningar, som angå kammarverket och hushållningen med rikets hemman". Om detta förslag gått i verkställighet, är obekant; däremot befordrades han 1771 till ordinarie lantmätare i Gävleborgs län.

Modéer hade redan då framträtt med den 1767 prisbelönade Försök til en allmän historia om Svea rikes handel (i "Svenska Patriotiska sällskapets handlingar" 1770) samt påbörjat tryckningen av Samling af kungliga förordningar m.m. angående mått, mål och vigt, som till följd av förläggarens obestånd (1771) ej blev utgiven. Tillika hade han 1770 blivit vald till Svenska Patriotiska sällskapets förste sekreterare, och i denna egenskap utgav han dess "Handlingar" (sex band, 1770-82), "Hushållnings Journal" (1776-89) och "Ny Journal uti hushållningen" (från 1790). De göromål, som sålunda hopade sig över honom, gjorde att han 1776 på begäran erhöll avsked från sin lantmäteritjänst, med bibehållande av lönen.

Som naturforskare utgav Modéer Anledning til stenrikets upställning på stadgade grunder (andra upplagan 1785) samt Bibliotheca helminthologica (1786) liksom en mängd rön i Vetenskapsakademiens handlingar. I ekonomi och dithörande ämnen utgav han bl.a. Om nyttan för Sverige af handel och nybyggen i Indierna och på Afrika (1776), Handbok, innehållande huru mycket arbetsfolk etc. til åtskilliga göromål erfordras (1780), flera svar på av Vetenskapsakademien uppgivna frågor, ett presidietal därstädes m.m. Även till numismatiken sträckte sig hans forskning, och han offentliggjorde början av en Inledning til närmare kunskap om swenske mynt och skådepenningar (1796).

Men de mest betydande frukterna av sina studier och forskningar på samhällslärans och den politiska ekonomins område nedlade Modéer i Skrifter af Sällskapet för allmänne medborgerlige kunskaper (fem band, 1794-98), vilka han till största delen författade. Där uppträder han som en äkta son av upplysningen, med fördomsfrihet, blick för framtidens krav och fosterlandskärlek. Frågorna om kvinnans rätt till likställighet med mannen, om "ståndscirkulationen", om handels- och näringsfrihet, om svenska jordens jämnare beskattning, om jordbrukets utveckling, om folkundervisningen - alla dessa och flera andra finns här behandlade eller antydda i smärre uppsatser, av vilka flertalet går i starkt frisinnad riktning. I vissa fall är han t.o.m. långt före vår egen tid, såsom då han ifrågasätter nyttan av ärftlig jordegendom för ett lands rätta uppodling.

Under sina sista år strävade Modéer efter folkupplysning och utgav sålunda Anledning för sockenskolmästare til deras sysslas förvaltande (1796), Lärobok, särdeles för allmogens barn (två kurser 1797, 1798), Försök til en lärobok eller undervisning uti de förste begreppen (1796) samt Läsning för menige mann (1798). Han var medlem av Vetenskapsakademien (1786) samt av många in- och utländska lärda samfund.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Modéer, Adolf, 1904–1926 ^(Not).