Etyn
Från Rilpedia
Etyn | |
---|---|
Strukturformel |
|
Systematiskt namn | Etyn |
Övriga namn | Acetylen |
Kemisk formel | C2H2 HCCH |
Molmassa | 26 g/mol |
Utseende | Färglös gas |
CAS-nummer | 74-86-2 |
SMILES | C#C |
Egenskaper | |
Densitet | 1,097 g/cm³ |
Smältpunkt | –84 °C |
Kokpunkt | –80,8 °C |
Förbränningsvärme | 11,8 kJ per g |
Faror | |
Huvudfara | Brandfarlig |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Etyn eller acetylen är den enklaste av alkynerna. Molekylen består av två väteatomer som är bundna till var sin kolatom, och två kolatomer som har en trippelbindning mellan sig. Eftersom det finns en trippelbindning mellan kolatomerna kallas kolvätet omättat. Etyn upptäcktes av Edmund Davy år 1836.
Innehåll |
Produktion
Acetylen produceras när kalciumkarbid får reagera med vatten, det bildas även kalciumhydroxid.
CaC2 + 2H2O → C2H2 + Ca(OH)2
För att producera kalciumkarbiden värmer man en blandning av kalciumoxid och kol till cirka 2000 °C.
CaO + 3C → CaC2 + CO
Acetylen kan även produceras genom upphettning av till exempel metanol eller etanol ångor i ett syrefritt rör.
Användning
Etyn används vid svetsning tack vare den höga förbränningstemperaturen (cirka 3300 °C) när den blandas med ren syrgas. När etyn brinner i luft bildas en klar, starkt sotande låga som förr användes för belysning i karbidlampor, t.ex. i form av cykellyktor och gruvlampor.
Etynol
Etynol[källa behövs] (C2H2O, HC≡COH) är ett alkoholderivat av etyn. Föreningen är instabil och sönderfaller direkt och är därför inte av praktisk betydelse.
Se även
Källor
- Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från Etynol
Alkyner | |||||||||||||||||||||||||||||||
Etyn |
| |
Propyn |
| |
Butyn |
| |
Pentyn |
|