Svenska alfabetet
Från Rilpedia
Svenska alfabetet är en variant av det latinska alfabetet.Det består av följande 28 bokstäver:
Innehåll |
Om bokstäverna
Fyra av bokstäverna har inte ett eget uttal: C uttalas som K eller S, Q uttalas som K, W uttalas som V och Z uttalas som S.[1]
Bokstaven Q används sedan stavningsreformen 1906 i princip inte för något annat än utländska geografiska namn som Qatar. Alla övriga bokstäver A-Ö används i ordförrådet. W ansågs allmänt som en variant av V (annat utseende av V) fram till 2006 då Svenska Akademien i SAOL började särsortera W som enskild bokstav. Språkrådet (f.d. Svenska språknämnden) anser att det är olämpligt att särsortera V och W för personnamn, men att särsortering kan användas vid ordsortering. De säger vidare att om särsortering av v och w slår igenom i fler sammanhang innebär det att det svenska alfabetet kan sägas ha 29 bokstäver, inte som tidigare bara 28.[2][3] W är ett av de minst använda tecknen, men används i det under de senaste åren allt vanligare ordet "webb"/"webben".
Bokstäver med särskilda diakritiska tecken
Tecknen À, É och Ü ses som varianter av A, E och Y. Norska/danska Ø ses som en variant av Ö, medan Æ ibland ses som en variant av Ä, ibland som en sammanskrivning av AE. Tecknet É används också för ord, medan Á, È, Ü med flera knappast används annat än i namn. À används dock i uttryck som "à 10 kronor", och Ü förekommer i ordet müsli.
Se även
- Tyska alfabetet
- Dansknorska alfabetet
- Färöiska alfabetet
- Isländska alfabetet
- Esperanto-alfabetet
- Turkiska alfabetet
Referenser
Fotnoter
- ↑ Rosenquist (2007), s. 8-9
- ↑ http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_sprakrad.htm#w Språkrådets klargörande om W
- ↑ http://www.saol.se/saol13_pres.html Svenska Akademien presenterar upplaga 13 med SAOL och berättar om W
Litteratur
- Rosenqvist, Håkan (2007). Uttalsboken: svenskt uttal i praktik och teori. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur