Från Rilpedia

Georg Joseph Vogler, abbé Vogler, född 15 juni 1749 i Pleichach nära Würzburg, död 6 maj 1814 i Darmstadt, var en tysk tonsättare, organist, musikteoretiker, pedagog och präst.

Efter prästvigning och studier i Italien, fick Vogler 1777 anställning vid hovet i Mannheim. År 1786 kallades han till Gustav III hov i Sverige och var så kallad direktör av musiken vid operan mellan 1786-1791 och 1793-1799. Enligt sitt kontrakt skulle han komponera minst en opera om året, varav endast en blev av: Gustav Adolf och Ebba Brahe från 1788 med text av Johan Henric Kellgren, som med sina folkliga scener i andra akten förebådar romantiken, hela operan är en brokig mosaik med stort upplagda arior och folkliga visor t.ex hönsgummans visa, som chockade hovdamerna i Stockholm.

Han var även pedagog och grundade musikskolor bland annat i Stockholm och i Darmstadt där han var kapellmästare från 1807, han grundade även en enke- och pupillkassa 1794 i Stockholm. En av huvudanledningarna att Gustav III kallade honom till Sverige var att han skulle vara musiklärare åt kronprinsen.

Under sin levnad var han mest känd såsom konsertgivare och orgelvirtuos då han improviserade tonmålningar och variationer av folkmelodier; en av hans mer ovanliga tilltag för att skapa effekter var att ta hela underarmen och trycka den mot tangenterna och återskapa bland annat domedagen, och många sade att mjölken surnade i sju socknar på grund av hans konster och han blev även kallad charlatan av andra tonsättare.

Ett av sina sista uppdrag i Sverige var att sätta upp Aeneas i Chartago av Joseph Martin Kraus i ett halv konsertant och stympat skick; sedan åkte Vogler hem till Mannheim igen för sista gången. Av hans elever bör de mest kända ha varit i Sverige Kraus och i Tyskland Giacomo Meyerbeer och Carl Maria von Weber som ansåg att Vogler var en skickligare pianist än självaste Ludwig van Beethoven.

Eftersom Vogler var katolsk präst engagerades han sig i den lilla katolska församlingen i Stockholm som räknade 1.700 själar, firade på fritiden mässan, förrättade övriga sakrament och var allmänt behjälplig. En del fann det opassande att en person både kunde agera präst och vara kapellmästare vid teatern. ^[1]

Han turnerade även utomlands, till Ryssland, Nordafrika och Grekland och vars folkmusiksstuderingar han sedan använde i sina kompositioner och skriftliga verk.

Av sin omfattande verksamhet komponerade mässor, operor, symfonier, bland annat för Sverige symfoni i C-dur La Scala på grund av skalorna i finalen, och musikteoretiska skrifter, av hans många kompositioner har psalmen Hosianna, Davids son blivit synnerligen populär i Sverige.

Verket Choral-Bok af 90 Melodier till 260 Svenska Psalmer gavs ut omkring 1 800 och kom att kallas Voglers choral-Bok.

Referenser

1. ↑ Barbro Lindquist: "År för år - Kyrkans väg i Sverige 1783-1983"

Litteratur

• Karl Emil von Schafhäutl: Abt Georg Joseph Vogler (1888, ny upplaga 1979, på tyska)