0
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om årtalet 0. För andra betydelser av 0, se noll.
År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerat. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs.
Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen era (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen.
Betrakta den här tidslinjen:
| Traditionella/kronologiska år | 6 f.Kr. | 5 f.Kr. | 4 f.Kr. | 3 f.Kr. | 2 f.Kr. | 1 f.Kr. | 1 e.Kr. | 2 e.Kr. | 3 e.Kr. | 4 e.Kr. | 5 e.Kr. | 6 e.Kr. | 7 e.Kr. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ISO 8601 | -0005 | -0004 | -0003 | -0002 | -0001 | 0000 | 0001 | 0002 | 0003 | 0004 | 0005 | 0006 | 0007 |
| Astronomiska år | -5 | -4 | -3 | -2 | -1 | 0 | +1 | +2 | +3 | +4 | +5 | +6 | +7 |
| HE / Holocen Era | 9995 | 9996 | 9997 | 9998 | 9999 | 10000 | 10001 | 10002 | 10003 | 10004 | 10005 | 10006 | 10007 |
Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr] och [1 e.Kr] finns alltså inget år.
Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis vill fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kan inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489.
En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal ursprungligen var ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre, så kommer vi så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Även månader och dagar i datum är ordningstal. Standard för datumangivelser ger möjlighet att fortsätta med timmar, minuter och sekunder, om så behövs. Vi säger ju inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförste december följs av den nollte januari. Numreringen skedde till en början med romerska siffror, och de romerska siffrorna saknar en symbol för talet noll. Därför kallades "klockan noll" tidigare istället "klockan 12", vilket lever kvar i t.ex. engelskan.
