Åkermarkskalkning
Från Rilpedia
Åkermarkskalkning innebär att kalk sprids på åkermark för att höja pH-värdet och motverka markens naturliga försurning. Ofta eftersträvas ett pH-värde rumt 6,5 och en basmättnadsgrad på ca 70 %, för att erhålla ett optimalt växtnäringsupptag för grödan. Dessutom gynnas de flesta markmikroorganismer av åkermarkskalkning. Slutligen leder åkermarkskalning till en bättre markstruktur på framför allt lerjordar.
Innehåll |
Olika kalktyper
Vid åkermarkskalkning kan tre olika typer av kalk användas, nämligen kalksten, släckt kalk och bränd kalk. Vill man även ha en magnesium-effekt, kan man också använda dolomit.
Kalksten
Kalkstenen kan antingen vara krossad eller finmald. Ju finare material som används, desto snabbare kommer kalkeffekten. Kalksten ger dock låg effekt på markstrukturen som visar sig först efter flera år.
Kalkstenen (CaCO3) den är klart billigaste och således den helt dominerande kalktypen på marknaden. Släckt kalk kostar ca 8 gånger mer per ekvivalent CaO.
Släckt kalk
Släckt kalk ger både en mycket snabb och effektiv förbättring av markstrukturen på främst styvare lerjordar. På lättare jordar märks ingen tydlig strukturförbättring, varför släckt kalk här får anses som bortkastade pengar.
Bestämning av kalkbehovet
För att bestämma åkermarkens kalkbehov, tas jordprov som analyseras på basmättnadsgrad och katjonbyteskapacitet. Finns sulfid i marken, måste även sulfidmängden bestämmas. Med hjälp av dessa data kan sedan kalkbehovet bestämmas.
Spridning
Själva åkermarkskalkningen utförs av specialiserade entreprenörer. Precisionsspridning av kalk med GPS är en viktig del i precisionsodlingen, men det fordar också att platserna för jordprovtagningen också mäts in med GPS.
