Ärkeänglar
Från Rilpedia
Ärkeänglar (lat. archangelus, pl. archangeli) intar en särställning i änglahierarkin. De återfinns i ett flertal religiösa traditioner såsom kristendom, islam, judendom och zoroastrism. Deras antal varierar inom de olika religionerna från tre till fyra eller sju. I Romersk-katolska kyrkan firas de som helgon den 29 september och i Ortodoxa kyrkan firas de den 8 november.
Ordet ärkeängel härstammar från grekiskans αρχάγγελος archangelos = αρχ- arch- ("främsta, första") och άγγελος angelos ("budbärare").
Enligt Dionysios Areopagitas angelologi intar de dock den näst nedersta platsen, över de vanliga änglarna.
Enligt den klassiska, västkristna traditionen är ärkeänglarna tre till antalet: Mikael, Gabriel och Rafael (ibland även Uriel). Ibland är de också fyra eller sju stycken. Det beror på informationskällor. Satan anses ofta vara en fallen ärkeängel, då känd som Lucifer. I Bibeln omnämns dock bara Mikael som ärkeängel (Judas brev 1:9). I den ortodoxa kristenheten erkänns sju ärkeänglar: Mikael, Gabriel, Rafael, Selafiel, Jegudiel, Barakiel, och Jeremiel; östortodoxa kyrkan menar emellertid att det finns tusentals andra ärkeänglar, vilka inte finns namngivna. Frånsett åminnelsedagar för enskilda helgon, är varje måndag helgad åt ärkeänglarna i den ortodoxa kyrkan.
Deras uppgift är att förmedla budskap till människor och till Gud. Ärkeänglarna råder över historien i cirka 300 år var. Varje god tanke eller gärning som kommer från människorna samlas hos ärkeänglarna och gror som ett frö till blomma. Och på detta sätt växer tanken eller gärningen genom hierarkin upp till Gud. De är rustade med svärd. Ärkeängeln Gabriel bär benådelsens lilja, medan Rafael ofta är följd av en man som tecken på beskydd.