Ägget är löst!
Från Rilpedia
(Omdirigerad från Ägget är löst)
Texten från svenska Wikipedia
| Ägget är löst! | |
|---|---|
| Genre | Komedi |
| Produktionsland | Sverige |
| Premiär | 1975 |
| Regissör | Hans Alfredson |
| Manus | Hans Alfredson |
| Skådespelare | Gösta Ekman d.y., Max von Sydow, Birgitta Andersson |
| Originalmusik | Alfred Jansson |
| Produktionsbolag | Svensk Filmindustri |
| Speltid | 1 tim 45 min |
| Språk | Svenska |
Ägget är löst! är en svensk film från 1975.
Innehåll |
Handling
Den rike direktören (Max von Sydow) förtrycker sin familj. En dag tar sonen (Gösta Ekman) saken i egna händer och försöker mörda sin far. Men han misslyckas och kastas i sjön, där han fastnar på botten och blir stående. Han anpassar sig till sjölivet och övervintrar. Med vårfloden spolas han iland till en helt ny värld.
Om filmen
Regisserad av Hans Alfredson. Den gula hotroden är tillverkad av Peder Landberg.
Rollista
- Gösta Ekman - Sonen
- Max von Sydow - Fadern
- Birgitta Andersson - Modern
- Anna Godenius - Flicka
- Hans Alfredson - luffaren
- Börje Ahlstedt - Man i reklamfilm
- Jim Hughes - Amerikan
- Stig Ossian Ericson - Arbetare
- Jan Wirén - Arbetare
- Meg Westergren - Kvinna i reklamfilm
- S Ola Thulin - Doktor
- Kerstin Lokrantz - Badande kvinna
- Anders Jonason - Badande man
- Bengt Ottekil - Fiskare
- Björn Staverfelt - stuntman
Musik i filmen
- En hårdkokt saga, kompositör Alfred Jansson
- Köpenhamn, kompositör Alfred Jansson
- Sjöreds mosse, kompositör Alfred Jansson
- Vi ska vandra tillsammans till vårt Samarkand, kompositör Alfred Jansson, text Hans Alfredson, framförs av okänd manlig sångare
- Äggsången, kompositör Alfred Jansson, text Hans Alfredson, dirigent Folke Bohlin, dans Orest Koslowsky och Ingrid Tönsager, Leif Rosén, Jan Fornander och Stig Johnsson.
- Du och jag och Amor, kompositör Alfred Jansson, text Hans Alfredson, framförs av okänd kvinnlig sångare
- Äntligen, kompositör Alfred Jansson, text Hans Alfredson, framförs av okänd manlig sångare
- We'll Meet Again, kompositör Ross Parker, text Ross Parker och Hughie Charles, sång Hans Alfredson
