Stalo

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Stalo (även stallo, stállu och stállo) är en benämning på en gestalt i samisk mytologi. Stalo förekommer i flera olika skepnader och framställs i samiska berättelser och sagor som en jätte, ett troll eller en demon.

Definition

Den första gången stalo förekommer i skriven form är i Lexicon Lapponicum (1768/1780), även om begreppet funnits tidigare i samisk sagotradition, troligen i flera hundra år. I Lexicon Lapponicum beskrivs stalo som en enögd och grym jätte bärande svarta järnkläder.

I senare beskrivningar har stalo porträtterats som bland annat storväxt, rik, ondskefull, människoätande och även som djävulens tjänare. Stalo är dock ointelligent och lättlurad, varvid han luras av sluga samer, ofta av de barn som han ämnade att äta. Barnen överlistar stalo genom att till exempel hälla smält bly i hans ansikte eller krossa hans händer med stora stenblock, varvid de undkommer.

Teorier

Många av dem som fascinerats av de samiska berättelserna om stalo har försökt att finna historiskt förankrade förklaringar.

1830-talet spekulerade bröderna Lars Levi och Petrus Læstadius om huruvida stalo verkligen bara var en mytologisk gestalt eller om stalo faktiskt hade en historisk verklighetsförankring. Bröderna tog del av flera olika sägner om stalo och kom fram till att det sannolikt rörde sig om vikingar och rövare som drog runt i fjällvärden och livnärde sig på att stjäla renar. Samtidigt menade man att människoätandet enbart var ett sätt att höja mytbilden, för att till exempel skrämma barnen till lydnad.

På 1870-talet kom teorin om stalo som "stålmannen", där stalo ansågs vara det samiska ordet för stål och där de svarta järnkläderna faktiskt var ringbrynjor.

Under 1900-talet utvecklades teorierna angående stalo som nordbo, alltså personer med kött och blod, antingen i form av skatteindrivare, jägare eller handelsmän.


Personliga verktyg
På andra språk