Radio Nord
Från Rilpedia
RIL (Diskussion | bidrag) m (1 version: Replacing erroneous auto imports) |
|||
| (En mellanliggande version visas inte.) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| - | <noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Radio Nord''' var och är [[Sverige]]s största och mest uppmärksammade ''[[piratradio]]'' genom tiderna. Den drevs av [[Jack S. Kotschack]] tillsammans med några amerikanska finansiärer. Radio Nord sände från [[fartyg]]et [[MS Bon Jour]] från [[internationellt vatten]] utanför [[Stockholms skärgård]] under tiden [[8 mars]] [[radioåret 1961|1961]] till [[30 juni]] [[radioåret 1962|1962]]. Programmen spelades oftast in i land och flögs ut till sändarfartyget. | + | <noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Radio Nord''' var och är [[Sverige]]s största och mest uppmärksammade ''[[piratradio]]'' genom tiderna. Stationen var dock inte "pirat" i ordets rätta bemärkelse, då de slutade sända innan det blev olagligt. Den drevs av [[Jack S. Kotschack]] tillsammans med några amerikanska finansiärer. Radio Nord sände från [[fartyg]]et, den gamla tyska [[skonare]]n, [[MS Bon Jour]] från [[internationellt vatten]] utanför [[Stockholms skärgård]] under tiden [[8 mars]] [[radioåret 1961|1961]] till [[30 juni]] [[radioåret 1962|1962]], med slogan ”hellre en station i det våta än två torra” (en känga till Sveriges radio som på den tiden bara hade två stationer, P1 och P2). Programmen spelades oftast in i land och flögs ut till sändarfartyget. |
| - | Radio Nord | + | Radio Nord sände musik, nyheter, sport och reklam dygnet runt på [[mellanvåg]], 498 meter, men man annonserade alltid 495 meter (den ursprungligen planerade våglängden, som hade problem med [[Interferens_(vågrörelse)|interferens]]). Stationen hade en räckvidd över halva Mellansverige, och även södra Finland, och fick en mycket stor och trogen lyssnarskara. Den [[Regeringen Erlander III|socialdemokratiska regeringen]] och myndigheterna i Sverige kände sig utomordentligt provocerade redan från det att Kotschack [[Radioåret 1959|1959]] första gången presenterade sina planer på att bryta radio[[monopol]]et. En rad olika åtgärder vidtogs för att försöka stoppa projektet. Presumtiva annonsörer skrämdes bort med hot av olika slag. ''[[Sveriges Radio]]'' gavs extra anslag för att omedelbart kunna börja med vad man kallade ''[[Melodiradio]]'', en sorts non-stop musikunderhållning som tidigare varit helt otänkbar. Tillkomsten av dagens [[Sveriges Radio P3]] påskyndades. Radio Nord kom också att inspirera ''Sveriges Radio'' till tätare nyhetssändningar och fler sportnyheter. |
Sedan [[Sveriges riksdag]] fattat beslut om den så kallade ''Lex Radio Nord'' ([[piratradiolagen]]) valde Kotschack att stänga Radio Nord. Fartyget övertogs med namnet ''Mi Amigo'' av en brittisk piratradio, ''[[Radio Caroline]],'' i [[Engelska kanalen]], men det sjönk där under en vårstorm [[1980]]. | Sedan [[Sveriges riksdag]] fattat beslut om den så kallade ''Lex Radio Nord'' ([[piratradiolagen]]) valde Kotschack att stänga Radio Nord. Fartyget övertogs med namnet ''Mi Amigo'' av en brittisk piratradio, ''[[Radio Caroline]],'' i [[Engelska kanalen]], men det sjönk där under en vårstorm [[1980]]. | ||
| - | Bland medarbetarna på Radio Nord märks [[Kaj Karlholm]], sedermera chef för [[Tidningarnas Telegrambyrå|TT:s]] radioredaktion, [[Sten Hedman]], sedermera [[skvallerskribent]] på bland annat [[Hänt i Veckan]] och [[Svensk Damtidning]], samt [[Larsan Sörensen]]. | + | Bland medarbetarna på Radio Nord märks [[Kaj Karlholm]], sedermera chef för [[Tidningarnas Telegrambyrå|TT:s]] radioredaktion, [[Sten Hedman]], sedermera [[skvallerskribent]] på bland annat [[Hänt i Veckan]] och [[Svensk Damtidning]], Kaj Häger samt [[Larsan Sörensen]]. |
En stor inspirationskälla till Radio Nord var Skandinaviens första professionella piratradio, den danska ''[[Radio Mercur]].'' Den baserades i augusti [[Radioåret 1958|1958]] på ett mindre fartyg som ankrade upp i [[Öresund]]. Från december 1958 hyrdes sändaren under eftermiddagstimmarna för musik och reklam på svenska av företaget ''Skånes Radio Mercur'' som senare skaffade sig ett eget sändarfartyg. I Öresund användes [[FM]]-bandet som gav en ganska begränsad räckvidd, vilket var ett skäl till att stationen inte väckte så stort uppseende bland makthavarna i Stockholm. I mars 1962 byttes namnet till ''[[Radio Syd]].'' Stationen ägdes och leddes då av [[Britt Wadner]] som trotsade den nya lagen och blev dömd till [[fängelse]] medan den danska Radio Mercur liksom Radio Nord upphörde att sända. Först i januari [[Radioåret 1966|1966]] tvingade en vinterstorm bort Wadners sändarfartyg som så småningom hamnade som flytande nattklubb i [[Gambia]] där Wadner etablerade en reklamradiostation på land. | En stor inspirationskälla till Radio Nord var Skandinaviens första professionella piratradio, den danska ''[[Radio Mercur]].'' Den baserades i augusti [[Radioåret 1958|1958]] på ett mindre fartyg som ankrade upp i [[Öresund]]. Från december 1958 hyrdes sändaren under eftermiddagstimmarna för musik och reklam på svenska av företaget ''Skånes Radio Mercur'' som senare skaffade sig ett eget sändarfartyg. I Öresund användes [[FM]]-bandet som gav en ganska begränsad räckvidd, vilket var ett skäl till att stationen inte väckte så stort uppseende bland makthavarna i Stockholm. I mars 1962 byttes namnet till ''[[Radio Syd]].'' Stationen ägdes och leddes då av [[Britt Wadner]] som trotsade den nya lagen och blev dömd till [[fängelse]] medan den danska Radio Mercur liksom Radio Nord upphörde att sända. Först i januari [[Radioåret 1966|1966]] tvingade en vinterstorm bort Wadners sändarfartyg som så småningom hamnade som flytande nattklubb i [[Gambia]] där Wadner etablerade en reklamradiostation på land. | ||
| - | |||
| - | |||
| - | |||
== Källor == | == Källor == | ||
| - | |||
*''Vågornas frihet. Från Radio Syd till Radio City'' av Gunnar Palm, utgiven av Timbro förlag, 1994 | *''Vågornas frihet. Från Radio Syd till Radio City'' av Gunnar Palm, utgiven av Timbro förlag, 1994 | ||
| + | *''Stick iväg, Jack! Historien om Radio Nord'' av Jan Kotschack, utgiven av Premium Publishing, 2009 | ||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
* [http://www.ungermark.se/mediaradionord.html ''"Hatad - Ratad - Testad - Fruktad - Älskad: Radio Nord"'' av före detta Radio Nord-medarbetaren Seve Ungermark]. | * [http://www.ungermark.se/mediaradionord.html ''"Hatad - Ratad - Testad - Fruktad - Älskad: Radio Nord"'' av före detta Radio Nord-medarbetaren Seve Ungermark]. | ||
* [http://www.samlaren.org/radionord/ www.samlaren.org - Radio Nord, historia, lyssna till jinglar och Topp20] | * [http://www.samlaren.org/radionord/ www.samlaren.org - Radio Nord, historia, lyssna till jinglar och Topp20] | ||
| + | * [http://www.dn.se/kultur-noje/essa/radio-nord-och-kampen-mot-mediepiraterna-1.1032317 DN - Radio Nord och kampen mot mediepiraterna.] | ||
[[Kategori:Svenska radiostationer]] | [[Kategori:Svenska radiostationer]] | ||
| + | [[Kategori:Organisationer bildade 1961]] | ||
| + | [[Kategori:Organisationer upplösta 1962]] | ||
| + | [[Kategori:Piratradio]] | ||
[[de:Radio Nord]] | [[de:Radio Nord]] | ||
[[en:Radio Nord]] | [[en:Radio Nord]] | ||
[[fi:Radio Nord]] | [[fi:Radio Nord]] | ||
Nuvarande version från 25 augusti 2010 kl. 13.04
Radio Nord var och är Sveriges största och mest uppmärksammade piratradio genom tiderna. Stationen var dock inte "pirat" i ordets rätta bemärkelse, då de slutade sända innan det blev olagligt. Den drevs av Jack S. Kotschack tillsammans med några amerikanska finansiärer. Radio Nord sände från fartyget, den gamla tyska skonaren, MS Bon Jour från internationellt vatten utanför Stockholms skärgård under tiden 8 mars 1961 till 30 juni 1962, med slogan ”hellre en station i det våta än två torra” (en känga till Sveriges radio som på den tiden bara hade två stationer, P1 och P2). Programmen spelades oftast in i land och flögs ut till sändarfartyget.
Radio Nord sände musik, nyheter, sport och reklam dygnet runt på mellanvåg, 498 meter, men man annonserade alltid 495 meter (den ursprungligen planerade våglängden, som hade problem med interferens). Stationen hade en räckvidd över halva Mellansverige, och även södra Finland, och fick en mycket stor och trogen lyssnarskara. Den socialdemokratiska regeringen och myndigheterna i Sverige kände sig utomordentligt provocerade redan från det att Kotschack 1959 första gången presenterade sina planer på att bryta radiomonopolet. En rad olika åtgärder vidtogs för att försöka stoppa projektet. Presumtiva annonsörer skrämdes bort med hot av olika slag. Sveriges Radio gavs extra anslag för att omedelbart kunna börja med vad man kallade Melodiradio, en sorts non-stop musikunderhållning som tidigare varit helt otänkbar. Tillkomsten av dagens Sveriges Radio P3 påskyndades. Radio Nord kom också att inspirera Sveriges Radio till tätare nyhetssändningar och fler sportnyheter.
Sedan Sveriges riksdag fattat beslut om den så kallade Lex Radio Nord (piratradiolagen) valde Kotschack att stänga Radio Nord. Fartyget övertogs med namnet Mi Amigo av en brittisk piratradio, Radio Caroline, i Engelska kanalen, men det sjönk där under en vårstorm 1980.
Bland medarbetarna på Radio Nord märks Kaj Karlholm, sedermera chef för TT:s radioredaktion, Sten Hedman, sedermera skvallerskribent på bland annat Hänt i Veckan och Svensk Damtidning, Kaj Häger samt Larsan Sörensen.
En stor inspirationskälla till Radio Nord var Skandinaviens första professionella piratradio, den danska Radio Mercur. Den baserades i augusti 1958 på ett mindre fartyg som ankrade upp i Öresund. Från december 1958 hyrdes sändaren under eftermiddagstimmarna för musik och reklam på svenska av företaget Skånes Radio Mercur som senare skaffade sig ett eget sändarfartyg. I Öresund användes FM-bandet som gav en ganska begränsad räckvidd, vilket var ett skäl till att stationen inte väckte så stort uppseende bland makthavarna i Stockholm. I mars 1962 byttes namnet till Radio Syd. Stationen ägdes och leddes då av Britt Wadner som trotsade den nya lagen och blev dömd till fängelse medan den danska Radio Mercur liksom Radio Nord upphörde att sända. Först i januari 1966 tvingade en vinterstorm bort Wadners sändarfartyg som så småningom hamnade som flytande nattklubb i Gambia där Wadner etablerade en reklamradiostation på land.
Källor
- Vågornas frihet. Från Radio Syd till Radio City av Gunnar Palm, utgiven av Timbro förlag, 1994
- Stick iväg, Jack! Historien om Radio Nord av Jan Kotschack, utgiven av Premium Publishing, 2009
