Negativ inkomstskatt

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Negativ inkomstskatt är ett progressivt system för inkomstskatt där de som tjänar under en viss summa, den så kallade brytpunkten, automatiskt får pengar från staten istället för att betala skatt. De som befinner sig ovanför brytpunkten betalar således positiv skatt, medan de som befinner sig under brytpunkten "betalar" negativ skatt. Negativ skatt är med andra ord en integrering av skatte- och bidragssystemen. Såväl bidragstagare som skatteinbetalare skulle med negativ skatt befinna sig i samma system, vilket är en väsentlig skillnad mot hur skatte- och bidragssystemen är utformade i de flesta länder.

Historik

Idén med negativ inkomstskatt utvecklades först av den brittiska ekonomen Juliet Rhys-Williams på 1940-talet. Den liberale ekonomen Milton Friedman är också starkt förknippad med idén. Bland annat förespråkade Friedman negativ inkomstskatt i boken Capitalism and Freedom från 1962. Under 1960-talet var det många amerikanska och brittiska ekonomer som tog ställning för systemet, samt dess släkting basinkomst. En viktig bakgrund till detta intresse var att kampen mot fattigdomen ("war on poverty") stod högt på dagordningen. Intresset för negativ skatt ledde bland annat till att fyra storskaliga försök med negativ inkomstskatt upprättades i USA och Kanada. Försöken, som främst var inriktade på att kontrollera hur arbetsutbudet förändrades, ledde dock inte till något storskaligt införande av systemet. Dock införde USA från mitten av 1970-talet ett snarlikt system, kallat EITC (earned income tax credit). I korthet är det ett system med negativ inkomstskatt, men bara för de fattiga arbetarna. De som inte har något arbete alls, eller arbetar mycket lite, faller utanför EITC-systemet. De blir istället hänvisade till socialbidrag. Bland de svenska ekonomerna är det främst Andreas Bergh som under 1990- och 2000-talet har sysselsatt sig med negativ inkomstskatt.

Negativ inkomstskatt och basinkomst

Negativ skatt och basinkomst är ekvivalenta vad gäller inkomsteffekten och avser endast olika sätt att beräkna vad som skall betalas ut som bidrag och vad som skall bäras in som skatt, och eventuellt hur bidraget till personer med låga inkomster betalas ut. Ifråga om basinkomst betalas samma belopp till alla och var och en betalar skatt på inkomster utöver denna. Negativ inkomstskatt innebär att basinkomsten beaktas i beskattningen och om skatterna är mindre än vad basinkomsten skulle vara betalas skillnaden ut. Marginalskatteskalorna vid negativ inkomst skiljer sig ofta från dem som diskuteras i samband med basinkomst, varför sambandet inte alltid är uppenbart.

Den enklaste modellen av negativ inkomstskatt eller basinkomst innebär att vissa socialbidrag, till exempel studiemedel, arbetslöshetsunderstöd, pension och utkomststödets grunddel, byts ut mot en villkorslös basinkomst. För att inkomsterna inte skall stiga för alla dem som nu inte lyfter bidrag kompenseras basinkomsten med strängare beskattning av övriga inkomster. Marginalskatten i de lägre inkomstklasserna – och därmed skattebeloppet också i högre inkomstklasser – höjs så att de som anses ha en tillräcklig inkomst betalar precis lika mycket mer i skatt som de får i basinkomst. För dem och personer med högre inkomst är nettoeffekten noll. Personer som förut fått ett behovsprövat bidrag får nu den fasta basinkomsten. Istället för att deras behovsprövade bidrag sjunker med ökande (lågt beskattade) arbetsinkomster betalar de nu en relativt hög marginalskatt på arbetsinkomsterna.

Om man vill gå över till ett system med basinkomst eller negativ inkomstskatt är de största frågorna hur stor basinkomsten skall vara, alltså den negativa skatt en person utan inkomster erhåller, och i vilken takt effekten av basinkomsten skall fasas ut genom högre marginalskatt. En hög marginalskatt innebär att det inte är särskilt lönsamt att arbeta, medan en låg marginalskatt gör systemet generöst också för dem med rätt goda inkomster, och därmed dyrt. Den sammanlagda effekten av nuvarande behovsprövade bidrag och olika graderade avgifter kan de facto motsvara en mycket hög marginalskatt, i extremfall kring 100 %.

Finansiering

Grunden i finansieringen utgörs av bidragen som slås ihop samt inkomstskatten, som höjs i de lägre inkomstklasserna så att nettoeffekten för medelinkomsttagare är nära noll. Ofta räknar man med att minskad byråkrati skall ge inbesparingar och eventuellt positiva effekter vad gäller låginkomsttagares möjligheter att ta emot arbete.

Källor

• BIEN http://www.basicincome.org
• Rhys-Williams http://en.wikipedia.org/wiki/Juliet_Rhys-Williams
• Engelska wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Negative_income_tax
• Paper om de amerikanska försöken med negativ skatt http://works.bepress.com/widerquist/4/

 Denna artikel inom nationalekonomi är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.