Kristi sista frestelse

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kristi sista Frestelse
Originaltitel The Last Temptation of Christ
Genre Drama
Produktionsland USA USA
Premiär 1988
Regissör Martin Scorsese
Fotograf Michael Ballhaus
Producent Barbara De Fina
Harry J. Ufland
Manus Nikos Kazantzakis (roman)
Paul Schrader
Skådespelare Willem Dafoe
Harvey Keitel
Barbara Hershey, m.fl.
Originalmusik Peter Gabriel
Produktionsbolag Cineplex-Odeon Films
Universal Pictures
Distribution Universal Pictures, m.fl.
Speltid 164 minuter
Språk Engelska
IMDb

Kristi sista frestelse är en amerikansk dramafilm från 1988.

Innehåll

Handling

I början av filmen är Jesus, spelad av Willem Dafoe, plågad av att Gud har ett syfte för honom, ett syfte han inte kan förstå. I sin förtvivlan över detta söker han fjärma sig från Gud genom att vara en syndare. Bland annat så bygger han kors åt romarna som används vid korsfästelser, en nog så intressant antydan om vilket öde som väntar honom.

Efter att ha slutat försöka bekämpa sitt öde får vi istället följa en Kristusgestalt vi är mer bekant med, predikaren och frälsaren. Några av de typiska händelserna i en film om Jesus betas av, bland annat templet i Jerusalem och återuppväckelsen av Lasarus.

I andra halvan av filmen värjer sig Jesus från sitt öde och försöker undvika döden på korset för att istället bli en vanlig människa. Detta är också Kristi sista frestelse, dvs frestelsen att leva ett vanligt liv; att uppleva kärlek och ha en familj. Detta skiljer sig kraftigt från bibelns beskrivning: Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill utan som du vill. (Mat 26:39). I bibeln ser vi alltså hur Jesus ber att få slippa, men hur han viker sig för Guds vilja, medan han i filmen själv väljer.

Om filmen

Kristi sista frestelse regisserades av Martin Scorsese och baseras på en bok av Nikos Kazantzakis.

Filmen nominerades 1989 till en Oscar för bästa regi.

Den låga budgeten påverkade filmen såtillvida att filmen spelades in i Aït Benhaddou, Marocko, istället för att spelas in i Israel som tänkt. Likaledes undvek man dyra specialeffekter och spelade in med ett pressat tidsschema.[källa behövs]

Perspektiv (religiösa och icke-religiösa)

För att förstå filmens perspektiv, och varför den upplevs som hädande behöver man förstå vad boken och filmer förmedlar. Det Kazantzaki och Scorsese gjort är att man använt Jesus som en metafor för mänskligheten. Genom att göra detta kan man ställa ett antal frågor:

  • Vad är våra behov?
  • Varför syndar vi?
  • Vad är en människa?

Tack vare mänskliggörandet av Jesus besvaras inga frågor om Jesus eller Gud utan istället besvaras frågor om oss själva; om mänskligheten. Detta är också hädelsen i filmen, och då särskilt för katoliker då det i katolicismen ingår att Jesus var en gudomlig gestalt och som sådan så kunde han inte synda, dvs enligt ett katolskt perspektiv är det inte bara omöjligt för Jesus att begå en synd, utan det är omöjligt för honom att ens tänka sig det.

Detta knyter då tillbaks till perspektivet att beskriva människan; om man inte kan synda, hur är det då berömvärt att överkomma synden? Om godhet är det enda möjliga, vari ligger bedriften att vara en god människa?

Kontroverser

Martin Scorsese ville länge göra den här filmen och han hade både manus, förslag på skådespelare och en budget när kritiken mot filmen gav det dåvarande produktionsbolaget Paramount kalla fötter. Det var först många år senare som Scorsese lyckades uppfylla sin önskan om att göra filmen, denna gång med Universal som distributör och med en mycket lägre budget (7 miljoner dollar).[källa behövs]

Filmen upplevdes som kontroversiell eftersom den baseras på Kazantzakis bok istället för evangelierna, vilket gör att Jesus och hans liv inte beskrivs på det sätt som vanligen sker. Kritiken har dels riktat in sig på skildringen av en Kristus som syndare i början av filmen, men framförallt på slutet.[källa behövs]

Rollista (urval)

  1. (← länkar)
Personliga verktyg