Italiens enande
Från Rilpedia
Italiens enande (på italienska kallat Risorgimento) avser bildandet av den moderna italienska staten, vilket skedde under 1800-talet då flera mindre stater på den Apenninska halvön under perioden mellan Wienkongressen 1815 och Fransk-tyska kriget 1871 gick ihop och blev Kungariket Italien.
Kungariket Sardinien kom att leda enandet i norr. De bildade allians med Frankrike mot Österrike. Frankrike och Sardinien vann ett krig mot Österrike och erhöll vissa delar av dagens Italien.
I söder intog nationalisten Garibaldi från Sicilien de södra delarna och överlämnade styret av dessa stater till Sardinien. 1861 utropas kungadömet Italien.
1866 tog Italien Preussens sida i ett krig mot Österrike. Preussen vann detta krig vilket medförde att Italien erhöll Venedig.
1870 utbröt det Fransk-tyska kriget mellan Preussen och Frankrike, som en del av Tysklands enande. Italien tog åter Preussens sida och efter segern erhöll Italien Rom, som blev huvudstad 1870. Rom hade innan dess varit säte för Kyrkostaten som beskyddades av Frankrikes kejsare Napoleon III.
