Från Rilpedia

Fågelholk, en låda som konstruerats för att kunna inhysa en häckande fågelfamilj. Fåglarna bygger sitt bo inuti holken. I Sverige är fågelholkar populära, framför allt i den storlek som passar mesar, sparvar och flugsnappare. Speciella holkar finns även för bl.a. knipa, tornseglare, trädkrypare och ugglor.

Många fåglar bygger bon i döda, ruttnande träd, men sådana brukar inte finnas i kulturskogar. Fågelholken efterliknar en trädhåla och ger på så sätt fåglar möjlighet till häckning.

Till skillnad mot en populär föreställning så är väderstrecket som holken sätts upp i av underordnad betydelse. En populär rekommendation är dock att undvika direkta norr- eller söderlägen. Viktigare tycks vara vegetation och skydd närmast öppningen, olika fåglar har olika behov så inga generella råd kan ges. Fågelholkar representerar ersättning till urholkade träd som "holkfåglar" annars bosätter sig i. Ingångshålets storlek (olika för olika arter) och holkens konstruktion är viktigt för att fågeln ska känna sig trygg från katter och ekorrar. Holkar kan se ut lite hur som helst annars. Beroende på art så kan fåglar acceptera bebodda holkar nära sin egen, eller helt enkelt undvika en holk för att en närliggande är bebodd.

Det är lämpligt att rensa fågelholkar då och då, för att ta bort ev. döda fågelungar och boinredning (en del säger kvalster som frodas) för att bereda plats för nya kullar. En bra konstruktion gör det möjligt att öppna botten utan att ta ner hela holken. Tänk dock på att holkar även kan fungera som övervintringsplats för stannfåglar!

De vanligaste holkfåglarna i Sverige är talgoxe, blåmes, svartvit flugsnappare (observera att endast hanen är svartvit, och dessutom bara på våren, sen är dom normalt mer brunvita liksom honan) och stare. Rekommenderad storlek på hålen är 32, 28, 30 och 50 mm (minimimått i samma ordning).

Andra men mindre vanligt förekommande arter är rödstjärt, pilfink, gråsparv, nötväcka, göktyta och entita. Även svartmes och tofsmes förekommer. Även andra arter kan bosätta sig i holkar men är ännu mer ovanligt och kan fordra speciell utformining (se exempel ovan).

Får man exempelvis en svartvit flugsnappare flugsnappare att bosätta sig i en holk, kan man glädja sig åt att en kull kräver 15 000 insekter (se artikel om svartvit flugsnappare). Dessutom får svartvit flugsnappare liksom många andra småfåglar ofta två kullar per säsong.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Fågelholk
  Bilder & media