Egnahem

Från Rilpedia

Version från den 25 maj 2009 kl. 18.19 av NERIUM (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Småhusbyggare i Norra Ängby ca 1935

Egnahem, en- eller tvåfamiljshus, friliggande eller sammanbyggda som rad- eller kedjehus, som bebos av dess ägare.

Egnahem är ett begrepp som är starkt förknippat med statsminister Per Albin Hansson och socialdemokraterna, som manifestation av folkhemstanken. Egnahemsfrågan är dock äldre än så och väcktes redan under slutet av 1800-talet med särskilda kommittéer som drev frågan regionalt. Ett tidigt exempel är Limhamn där disponenten R F Berg i slutet av 1800-talet och under tidiga 1900-talet lät sitt företag stycka upp tomter som såldes till bruksarbetarna. Socialdemokraterna såg i egnahemmen en frigörelse från hyreshusen som hade vuxit upp under 1800-talets industrialisering och som kännetecknades av miserabla sociala förhållanden och av höga hyror. Från konservativt och inte minst frikyrkligt håll såg man oftare att egnahemmen borde ges som belöning till skötsamma och ordningssamma arbetare och att ett eget ägt hus med tillhörande tomt skulle minska risken för kommunism och ge arbetarna ett sundare liv. På många sätt och vis går tankarna bakom egnahem igenom i samtidens debatt om Trädgårdsstaden (eng. Garden city).

Under 1930-talet började dock egnahemsområden byggas i en allt större skala över hela landet, delvis finansierade av statliga och kommunala medel. Det var också nu som en allt större standardisering av egnahemmen skedde: Före 1930-talet var det till exempel ovanligt att egnahemmen byggdes med badrum.

De egnahemskommittéer som fanns ställde upp särskilda kriterier för att man skulle bli beviljad ett lån. Ett exempel på ett sådant villkor kunde vara att man inte fick driva någon näringsverksamhet i huset, det vill säga en affär eller dylikt. Andra villkor kunde vara till exempel en viss familjestorlek, förbud mot att inneha hundar och andra husdjur m.m. Andra krav kunde gälla att mannen i familjen hade motbok eller var nykterist och/eller ansågs vara en skötsam person, det vill säga inte tidigare straffad. Vidare skulle ekonomin vara i ordning, något som oftast innebar att endast arbetare med fast anställning fick lån beviljat.

En del av egnahemsområdena kallas idag för villaområden. Ordet egnahem var från början avsett som ett ord för blygsamma bosättningar, till skillnad från större villor. Tanken var att även mindre bemedlade skulle ha möjlighet att själv äga sin bostad och en bit mark. Socialdemokraterna har senare rört sig bort från denna politik och förespråkar vid kommunal byggnadsplanering nu oftare skapandet av hyresbostäder.

Några av de egnahemsområden som byggdes till följd av bostadspolitiken under 1900-talet fick namnet "Egnahem", som Egnahem i Trollhättan. På många orter i Sverige finns även gator som heter Egnahemsgatan eller Egnahemsvägen. En tätort har fått namn efter egnahemsformen, Burlövs egnahem i Skåne.

Radhus med äganderätt kallas ibland även egnahemsradhus, till skillnad från bostadsrätter.

Se även

Egnahemsrörelsen

Personliga verktyg