Den sjunde kontinenten

Från Rilpedia

Version från den 14 januari 2009 kl. 19.47 av Petters robot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Der siebente kontinent
Genre Drama
Produktionsland Österrike
Premiär 1989
Regissör Michael Haneke
Fotograf Anton Peschke
Producent Veit Heiduschka
Manus Michael Haneke
Johanna Teicht
Skådespelare Dieter Berner
Udo Samel
Leni Tanzer
Originalmusik Alban Berg
Produktionsbolag Wega Film
Speltid 104 min
Språk Tyska
Franska
Engelska
IMDb

Den sjunde kontinenten är Michael Hanekes debutfilm från 1989. Den utgör första delen i den trilogi han själv kallar för "Glaciation trilogy". De andra filmerna i trilogin är Bennys video från 1992 och 71 fragment från 1994. Med denna film lägger han grunden för sitt återkommande filmspråk, de stilistiska drag och det val av tematik som kommer att bli kännetecken för hans kommande filmer.

Innehåll

Handling

Filmen handlar om en familj, pappa George, mamma Anna och deras unga dotter Eva. Denna mindre lyckliga medelklass kärnfamiljs vardag går på rutin, ingen dag skiljer sig från den andra. I ett desperat försök att få någon uppmärksamhet och kärlek av föräldrarna så låtsas deras dotter Anna att hon har blivit blind. Dotterns utfall och hela den tristess som präglar deras olyckliga äktenskap får bägaren att rinna över och de säljer sin bil, säger upp sig från sina jobb och bestämmer sig för att bryta med sin nuvarande ångestfyllda tillvaro och emigrera till Australien i hopp om ett drägligare liv...

Om filmen

Filmen hade visningspremiär den 20 maj på Cannes filmfestival i Frankrike[1]. Filmen håller ett lågt tempo med väldigt minimal dialog och består mestadels av långvariga stillbilder och observerande tagningar som är något som man känner igen i de flesta av Michael Hanekes filmer. Filmen är klippt på samma sätt som 71 fragment, dvs att det klipps ganska abrupt och mellan varje scen blir det en mindre paus. Filmens manus var först avsett för TV men ingen kanal visade sig vara intresserad av att visa den, så istället valde Haneke att göra en långfilm av det. Det kom att bli hans debut[2]. Filmen är även baserad på en sann historia.

Priser

Filmen vann två priser, båda 1989. Dels fick den pris i Schweiz på Locarno International Film Festival och dels vann den pris för bästa användande av musik i film på Flanders International Film Festival[3].

Källor

  1. [1]
  2. [2]
  3. [3]
Personliga verktyg
På andra språk