Abergavenny

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vy över Abergavenny

Abergavenny (kymriska: Y Fenni) är en marknadsstad i Monmouthshire i Wales. Den ligger omkring 23 kilometer väster om Monmouth, vid platsen där det lilla vattendraget Gavenny rinner ut i floden Usk. Staden är nästan helt omgiven av höga berg. Den hade under medeltiden en stadsmur på grund av närheten till gränsen mot England, och det finns rester av ett slott, som byggdes kort tid efter normandernas erövring där.

Staden var värdort för det nationella Eisteddfod år 1913. Idag har staden omkring 14 000 invånare.

Etymologi

Namnet Abergavenny kommer från det kymriska Aber (som betyder mynning) och floden Gavenny. Som många andra walesiska platser kom ett nytt kymriskt namn, Y Fenni, under den senare delen av 1900-talet. Detta kan komma från Y (som betyder the) och Fenni (den sista stavelsen av floden). Engelsmän och walesare använder dock det ursprungliga namnet.

Historia

Under den romerska tiden var platsen känd som Gobannium. Det låg ett litet fort där, vid vilket man vaktade vägen genom Uskdalen för att hålla fred mellan stammarna i bergen. Det finns idag bara små spår efter fortet.

Under 1100- och 1200-talen var samhället ofta utsatt för gränsstrider. Giraldus Cambrensis berättade att slottet år 1173 blev övertaget av walesarna. Hamelyn de Baalun, första lord av Abergavenny, grundlade ett benediktinerkloster här. William de Braose försökte ordna att tionden av slottets och stadens intäkter skulle finansiera klostret. Detta upplöstes vid reformationen. Kyrkan St. Mary's är den gamla klosterkyrkan, men den är ombyggd i gotisk stil.

Karl I av England besökte staden under den engelska inbördeskriget, innan belägringen av Raglan Castle år 1645. Han styrde personligen rättsaken mot Trevor Williams och andra parlamentsledamöter.

År 1639 blev staden inkorporerad under ett frihetsbrev. Ett nytt frihetsbrev med större privilegier skrevs år 1657, men det det verkställdes aldrig. Eftersom stadens ämbetsmän nekade att avlägga trohetslöfte till Vilhelm III år 1688 blev frihetsbrevet annullerat, och det gick ut över stadens välstånd.

Personliga verktyg