Yigdal

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Daniel ben Yehuda Dayyan:
”Yigdal” (1404)

א יִגְדַּל אֱלֹהִים חַי וְיִשְׁתַּבַּח. נִמְצָא וְאֵין עֵת אֶל מְצִֽיאוּתוֹ׃
ב אֶחָד וְאֵין יָחִיד כְּיִֽחוּדוֹ. נֶעְלָם וְגַם אֵין סוֹף לְאַחְדּוּתוֹ׃
ג אֵין לוֹ דְּמוּת הַגּוּף וְאֵינוֹ גוּף. לֹא נַֽעֲרוֹךְ אֵלָיו קְדֻשָּׁתוֹ׃
ד קַדְמוֹן לְכָל־דָּבָר אֲשֶׁר נִבְרָא. רִאשׁוֹן וְאֵין רֵאשִׁית לְרֵֽאשִׁיתוֹ׃
ה הִנּוֹ אֲדוֹן עוֹלָם לְכָל־נוֹצָר. יוֹרֶה גְדֻלָּתוֹ וּמַלְכוּתוֹ׃
ו שֶֽׁפַע נְבֽוּאָתוֹ נְתָנוֹ אֶל־אַנְשֵׁי סְגֻלָּתוֹ וְתִפְאַרְתּוֹ׃
ז לֹא קָם בְּיִשְׂרָאֵל כְּמשֶׁה עוֹד. נָבִיא וּמַבִּיט אֶל תְּמֽוּנָתוֹ׃
ח תּוֹרַת אֱמֶת נָתַן לְעַמּוֹ אֵל. עַל־יַד נְבִיאוֹ נֶֽאֱמַן בֵּיתוֹ׃
ט לֹא יַֽחֲלִיף הָאֵל וְלֹא יָמִיר. דָּתוֹ לְעֽוֹלָמִים לְזֽוּלָתוֹ׃
י צוֹפֶה וְיוֹדֵֽעַ סְתָרֵֽינוּ. מַבִּיט לְסוֹף דָּבַר בְּקַדְמוּתוֹ׃
יא גּוֹמֵל לְאִישׁ חָסִיד כְּמִפְעָלוֹ. נוֹתֵן לְרָשָׁע רַע כְּרִשְׁעָתוֹ׃
יב יִשְׁלַח לְקֵץ יָמִים מְשִׁיחֵֽנוּ. לִפְדוֹת מְחַכֵּי קֵץ יְשֽׁוּעָתוֹ׃
יג מֵתִים יְחַיֶּה אֵל בְּרֹב חַסְדּוֹ. בָּרוּךְ עֲדֵי עַד שֵׁם תְּהִלָּתוֹ׃

Inför sefardiska församlingar lägger man till:

אֵֽלֶּה שְׁלשׁ עֶשְׂרֵה לְעִקָּרִים. הִנָּם יְסוֹד דַּת אֵל וְתֽוֹרָתוֹ׃

Yigdal (hebreiska: יִגְדָּל) är ett hebreisk dikt av Daniel ben Yehuda Dayyan. Diktet används som bön i den judiska liturgien och finns medtagen i den judiska bönboken, Siddur. Ordet yigdal (hebr.) betyder 'må han upphöjas'. Den bygger på Maimonides tretton trosartiklar och sjungs dagligen i synagogan under gudstjänsten. Den kan även jämföras med den mängd liturgiska poem (piyut) som finns i liturgin, däribland även Adon Olam. Beroende på vilken inriktning församlingen har, huruvida den är ashkenasisk eller sefardisk eller inte tas hänsyn till särskilda melodislingor. Det finns även skillnader när bönen läses. I östeuropeiska församlingar läses den främst under morgongudstjänsten på veckodagarna. Under shabbat blir den ersatt av Adon Olam (hebr.Världarnas herre). I sefardiska församlingar avslutar den gudstjänsten i synagogan.

Innehåll

Text

Bönen innehåller samtliga tretton trosartiklar av Maimonides, omskrivna i rimmande text. Den första meningen, ”Yigdal Elohim Ḥaj”, betyder ’må den Levande Gud upphöjas’.

Bruk

Melodier

”Ashkibenu” (Hashkivenu) og ”Yigdal” från den portugisjudiska församlingen i London harmoniserade av Emanuel Aguilar.

Källor

  1. Encyclopaedia Judaica.
  2. Siddur S'fat Emet.

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk