Stämplingsteorin
Från Rilpedia
Stämplingsteorin är en sociologisk teori om avvikande beteende som kan appliceras på till exempel brott och missbruk.
Teorin går ut på att avvikelse inte är en egenskap hos en individ eller grupp, utan uppstår i samspel mellan avvikare och ickeavvikare. Avvikande beteende är sådant beteende som definieras och etiketteras som avvikande av omgivningen.
Ted Goldberg beskriver stämpling som ett förlopp med upprepade negativa reaktioner från andra människor, som sammantaget får effekten att individens självbild omformas så att den blir mer negativ än vad den tidigare varit. [1] En person med negativ självbild har fått lära sig att det finns en låg grad av överensstämmelse mellan självet och samhällets ideal om hur man bör vara.[1]
Alla människor gör vid något tillfälle avvikande handlingar, särskilt barn, som inte känner till alla normer och regler. Den typen av avvikelse benämns som primär avvikelse. Beroende på hur omgivningen reagerar på dessa handlingar kan avvikelsen komma att bli en del av personens självbild eller inte. I de flesta fall förblir avvikelsens betydelse marginell, och "normaliseras". Om så inte sker och personen blir stigmatiserad och etiketterad som avvikare av omgivningen kommer självbilden påverkas. När avvikelsen blivit en del av självbilden blir detta en sekundär avvikelse och det avvikande beteendet fortsätter och intensifieras. [2]
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 Ted Goldberg, "Narkotika" i Goldberg, Ted (red), Samhällsproblem, Lund: Studentlitteratur, 2005, ISBN 978-91-44-03407-2
- ↑ Giddens, Anthony, Sociologi, Lund:Studentlitteratur 2003. ISBN 91-44-04123-3