Qadi
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller avsnitt har källhänvisningar eller externa länkar men källan är fortfarande oklar eftersom dessa inte markeras med fotnoter i texten. Förklara på diskussionssidan vilka påståenden som behöver fotnotas eller märk ut dem med mallen {{källa behövs}}. |
Qadi är en av de äldsta funktionerna inom islamiska rättssystemet.
Då Sharialagen var tvådelad hade qadin ansvar för individuella rättsfall. Under 1700-talet hade qadin makt över alla domare i regionen och deras ansvar låg inom tre områden:
- Takhim- att lösa konflikter
- Qada- utse rätt och fel och
- Hisba- att representera kommunen.
Det var dock mest inom den andra kategorin som qadin var mest verksam. En qadi har full kunskap om ijtihad och är medlem av ulama. I fall där inte den åklagade kan närvara så representeras han av en wakil.
Qadin har inget behov av att känna till lagen så som muftin har utan utses av sultanen. En rättegång kan handla om giftermål, skilsmässa, arv och andra tvistemål. För att en rättegång ska kunna äga rum finns några kriterier: båda parter ska vara närvarande och föra sin egen talan. Bekännelse, vittnesmål och eder. Vittnes vandel och kön, till exempel om det är icke muslimer eller kvinnor. Domarens beslut är det slutgiltiga det finns inget högre ämbete att gå till för att få sitt fall omprövat. Muftier fungerade som rådgivare både till domaren och till parterna. En qadi utför inga egna undersökningar utan förlitar sig helt till vittnenas mål. En qadi kan inte vara blind eller döv eftersom han måste lyssna på vittnen och se bevis.
Historia
De första qadierna kom till under 700-talet när islamiska riket expanderade och hade sin blomstringsperiod. Det var den regionala guvernören som utsåg qadin då deras uppgifter låg både i det politiska och i det militära. Rätten var dock under denna tid mer arabisk än muslimskt influerad eftersom den hade hand om både muslimer och icke muslimer.
Harun al-Rashid ses som den första qadin och var aktiv i Baghdad cirka 790. Han fick titeln qadi al – qudat vilket ungefär betyder ”högsta domare” och han makt sträckte sig över alla de andra domarna i länet. I hans uppgifter ingick även att utse andra qadier i området.
Till en början var qadin mest verksam i större städer, då juridiska mål i små städer togs om hand av hakims så kallade ”freds bevarare”. Men med tiden så försvann detta och qadins ansvarsområde sträckte sig även ut till landsbygden. Jobbet i rätten handlar om att väga bevis, förhöra vittnen och helt enkelt besluta en dom.
Qadin under Osmanska riket
Den största skillnaden under Osmanska riket var att qadin inte dömde enligt Sharia utan enligt kanun (Osmanska sultanens rättssystem). Under denna tidsperiod kom även de lokala sederna att spela större roll i dömandet. Sharialag och icke Sharialag blev ett enat rättssystem under qadins makt. Sultanen kunde verkställa en order (emr) till qadin, ungefär som en fatwa, och han kunde sen välja att följa eller inte följa den. Qadin var oberoende i alla sina beslut även om de gick emot emr. I övrigt fungerade rättssystemet som under tidigare period med båda parter närvarande samt bevis och vittnen.
Källor
- Vikør, Knut S.: Between God and the sultan : a history of Islamic law, Hurst, London [2005] (Engelska). ISBN 1-85065-738-6.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
