Puebloindianer
Från Rilpedia
Puebloinidianer (efter spanskans pueblo = by), bofasta, åkerbrukande indianer i Arizona-New Mexico och angränsande områden i norr. Anasazifolket var deras förfäder.
Puebloindianerna var kända för sina så kallade byhus; fyrkantiga hus med platta tak uppförda av soltorkat tegel (adobe) intill och ovanpå varandra till stora terrassformade komplex. Kulturen är ca 1.000 år gammal och den som bäst bevarats i våra dagar. Med undantag för ett uppror 1680 har puebloinidianderna i stort sett levt i fred med de vita.
De kan uppdelas i ökenpueblos (hopi och zuñi) och flodpueblos (tano, tiwa och keres). Hopi tillhör shoshonespråken, keres bildar en egen språkgrupp, som av Edward Sapir anses besläktad med hokan, och de övriga är azteker-tano. Puebloindinaerna var skickliga vävare (de anses ha överbringat vävkonsten till navahoerna) och krukmakare, och de använde sig av konstbevattning.
Deras antal är (1981) ca 30.000, med keres som den största gruppen på 10.000. Berömda byhusruiner från förhistorisk tid är bland annat Vita huset i Canyon de Chelly, Arizona, Klippapaltset i Mesa Verde nationalpark, Colorado, samt (den största) Pueblo Bonito i Chaco Canyon, New Mexico. I bland annat Taos, New Mexico, lever puebloindianerna fortfarande i byhus.
Innehåll |
Revolten 1680
En revolt utbröt den 10 maj 1680 bland puebloindianerna i den spanska besittningen Nya Mexico. De sedan länge förtryckta indianerna anföll under sin ledare Popé huvudstaden Santa Fé den 15 augusti. Efter fem dagars belägring föll staden och i de följande striderna dödades omkring 500 spanjorer. Indianerna lyckades fördriva samtliga vita från sitt land, men spanjorerna återvände i början av 1690-talet under ledning av Diego de Vargas och underkuvade på nytt indianerna efter långa och blodiga strider.
Klippalatset
De bäst bevarade klippboningarna är verkligen mycket sevärda. När man besöker Klippalatset i nationalparken Mesa Verde i Colorado rundar man ett hörn och ser plötsligt framför sig en stad med murar, torn och hus på en klipphylla ovan stupet. Över det hela välver sig det utskjutande klipptaket. Boplatsen liknar på sätt och vis en riddarborg. Taken har störtat in, i övrigt är byggnaderna väl bevarade. Klippalatset var lätt att försvara mot fiender, men att släpa vatten och mat uppför branterna var besvärligt och tidsödande.Ca 1270 bodde här omkring 500 människor. Detta gamla minnesmärke upptäcktes så sent som 1888 av ett par cowboys.
Vinplantor
Det kan vara intressant att notera att de första vinplantorna i USA:s historia kom i jorden i Senecu, en liten puebloby i New Mexico, ca 100 år före Kalifornien. Franciskanermunkar förde med sig plantorna, troligtvis ända från Spanien.[källa behövs]
Se även
- Mesa Verde nationalpark
- Hovenweep nationalmonument
- Wupatki nationalmonument
- Aztec Ruins nationalmonument
Litteratur
- Englund, Erik & Yvonne Svenström, Indianernas När Var Hur (1981)
