Procellariiformes
Från Rilpedia
| ?Procellariiformes | |
|---|---|
| Sydlig jättestormfågel Macronectes giganteus, juv Sydlig jättestormfågel Macronectes giganteus, juv
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Procellariiformes |
|
|
|
| §Procellariiformes | |
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Stormfåglar, liror m.fl. (Procellariiformes) är en ordning i klassen fåglar. Ibland kallar man ordningen bara för stormfåglar vilket kan vara förvirrande eftersom det också är namnet på en av familjerna inom ordningen.
Denna grupp varierar i storlek från den minsta stormsvalan på 15 cm till den gigantiska vandringsalbatrossen med ett vingspann på över tre meter. Gruppen är utpräglat pelagisk och finns över hela klotet men flest arter finns söder om ekvatorn. Många av arterna inom ordningen besöker bara land vid häckningstiden. De häckar på klippiga ensliga öar och kuster som de oftast besöker nattetid. Vissa har sina bon i hålor i marken.
De större fåglarna har långa smala vingar och seglar stora sträckor på stela vingar ibland i imponerande höga hastigheter. När det stormar flyger de som exempelvis labbar i en sorts berg- och dalbaneflykt som i fågelskådarkretsar kallas för att de "bågar". Fågeln utnyttjar då uppåtvindar som bildas på vågornas lovartsidor. Ju mer det blåser desto kraftigare uppåtvindar. Sedan kan fågeln glidflyga på läsidan av vågen.
De mindre arterna som exempelvis stormsvalorna tar sig fram i vågdalarna med korta fladdriga vingslag.
Färgskalan på denna grupp är svart, vit och grå med vissa inslag av brunare fjäderdräkt. De har rak näbb med nedåtböjd spets. Det mest särskiljande draget hos denna grupp fåglar är dock att de har en eller två rörformiga näsöppningar på näbben. Bakom pannan sitter en körtel som koncentrerar saltet ur de havsvatten som fågeln dricker och detta saltkoncentrat rinner ut ur de rörformiga näsöppningarna som en tår från näbben. Den del i hjärnan som är förknippad med lukt är också förstorad hos ordningen men man vet idag inte exakt hur detta används.
Att gruppen kallas stormfåglar beror på att de först vid stormar blir synliga invid kusterna när de trycks in mot land och att de förekommer i stormiga vatten.
Ordningen har tidigare av vissa kallats Tubinares.[1]
Familjer
- stormfåglar (Procellariidae)
- albatrosser (Diomedeidae)
- stormsvalor (Hydrobatidae)
- dykpetreller (Pelecanoididae) (kallas även dykstormfåglar)
Källor
- ↑ Alfred Brehm (1926) Djurens liv. Fåglarna. 4:e fullständigt omarbetade & tillökade upplagan, Stockholm, vol.9, sid:445
