Pogromen i Kraków
Från Rilpedia
Pogromen i Kraków avser händelser som utspelade sig i staden Kraków i Polen den 11 augusti 1945.[1] Pogromen krävde enligt staden Krakows dokument ett dödsoffer (56-åriga Roza Berger som vådaskjuts genom en stängd dörr), samt sex skadade personer, varav några är polska katoliker som misstagits av pöbeln för judar. Rykten och odokumenterade uppgifter gör dock gällande att fem människor dödats. Pogromen var riktad mot den judiska delen av befolkningen i Kraków och iscensattes av antisemitiskt inställda polacker med bistånd av militärer och poliser.[2]
Anledningen till pogromen brukar anses ha varit rykten om att judarna rövade bort katolska barn för att utföra rituella mord i samband med påsken. Samma sorts ryktesspridning har vid andra tillfällen varit orsaken till antisemitiska pogromer, till exempel pogromen i Kielce 1946. Polackerna plundrade några judiska affärer och verkstäder, skadade synagogan och misshandlade ett okänt antal judar. Till skillnad från pogromen i Kielce har mobben varit sämre sammanhållen och när polisstyrkorna och militärerna satts in har de tyglat oroligheterna.[3] Oroligheterna blossade upp även nästa år, och trots att det är svårt att med exakthet bestämma antalet dödsoffer, nämns talet 51 döda i Kraków för augusti 1946. [4] Förekomsten av pogromen tystades ner i senare historieskrivning och ansvarsfrågan kom upp igen först efter kommunismens fall 1989.
Innehåll |
Bakgrunden
Mer än 68 000 judar bodde i Kraków innan tyskarnas invasion i Polen i september 1939, men endast 500 av dem var kvar i januari 1945, direkt efter det att Kraków har befriats av Röda armén. Antalet ökade successivt allt eftersom de överlevande efter förintelsen började återvända hem och de judiska politiska flyktingarna och deporterade började återvända hem från Sovjetunionen. Många judar kom till Kraków och de kringliggande städerna och byarna. I maj 1945 var antalet judar i hela Kraków-vojvodskapet 6 415.[5] Antisemitiska rykten började spridas och judarnas säkerhet i Kraków-området började bli ett allvarligt problem. I juni 1945 beskrev en kommunistisk vojvod för Kraków-distriktet spänningarna i sin rapport:
- Vad gäller attityderna hos den polska befolkningen gentemot judarna, så kvarstår resterna av influenserna från den nazistiska ockupationens tid... Rån kombinerade med mord på judar förekommer: motiven och förövarna hittas oftast inte. Hursomhelst, deras antisemitiska bakgrund är uppenbar... Under föregående månad förekom inga allvarliga anti-judiska händelser i vojvodskapet, men det finns inget som tyder på att samhällets inställning gentemot judarna har förändrats... En ytterst obetydlig händelse, eller det mest overifierbara rykte kan starta allvarliga upplopp. Befolkningens inställning gentemot judarna är ett allvarligt problem som kräver konstant vaksamhet från myndigheternas sida, och nödvändigt samspel med instanserna på lägre nivå.[6]
Oroligheterna
27 juni 1945 fördes en judisk kvinna till den lokala polisstationen under falska premisser. Hon anklagades för att ha försökt att röva bort ett barn. Trots att utredningen visade att modern hade lämnat sitt barn i den misstänktas vård, började rykten spridas om att en judisk kvinna rövade bort ett barn i syfte att döda det.[7] En mobb som skrek anti-judiska slagord samlades på Kleparski-torget, men en polisenhet fick situationen under kontroll. Rykten med brottsanklagelser om rituella mord som skulle ha utförts av judarna fortsatte att spridas omkring. Falska påståenden om att man hade funnit tretton lik av kristna barn spreds runt. Fram till den 11 augusti hade antalet offer i rykten ökat till arton.[8] Grupper av huliganer som hade samlats på Kleparski-torget hade varje vecka kastat stenar mot Kupa-synagogan.[9] Den 11 augusti gjordes ett försök att ta gripa en trettonårig pojke som hade kastat stenar mot synagogan, men han lyckades fly och rusade till en intilliggande marknadsplats skrikande "Hjälp mig, judarna har försökt döda mig".[10] En folkmassa bröts sig omedelbart in i Kupa-synagogan och började misshandla judarna, som hade kommit dit denna söndagsmorgon för sin sabbatsgudstjänst.[11]
Referenser
- ↑ Jan T. Gross Fear. Anti-semitism in Poland after Auschwitz Random House 2006 ISBN 0-375-50924-0 s.29,35
- ↑ Jan T. Gross Fear. Anti-semitism in Poland after Auschwitz s.81-82 Gross anger antal döda som oklart men uppger mellan 1 och 5 personer. 25 personer som som ställdes inför rätta pekade ut fem soldater och sex miliser som deltagare.
- ↑ Jan T. Gross Fear. Anti-semitism in Poland after Auschwitz s.82
- ↑ David Engel: "Patterns Of Anti-Jewish Violence In Poland, 1944-1946." De polska dokumenten finns på AAN-MAP 786-90. [1]
- ↑ Anna Cichopek, "The Cracow pogrom of August 1945", sid. 223.
- ↑ Anna Cichopek, "The Cracow pogrom of August 1945", sid. 223.
- ↑ Anna Cichopek, "The Cracow pogrom of August 1945", sid. 224.
- ↑ Anna Cichopek, "The Cracow pogrom of August 1945", sid. 224.
- ↑ Anna Cichopek, "The Cracow pogrom of August 1945", sid. 224.
- ↑ Marcin Zaremba, Psychoza we krwi, Polityka, 05.07.2006
- ↑ Joanna Beata Michlic, "Poland's threatening other: the image of the Jew from 1880 to the present", University of Nebraska Press, Lincoln, NB,, 2006, ISBN 0803232403.
