Naglum
Från Rilpedia
Naglum var, jämte Vassända och Väne-Ryr, en av de kyrksocknar som under medeltiden bildades väster om Göta älvs norra del. 1888 slogs den ihop med Vassända och bildade Vassända-Naglums församling.[1]
Naglums socken motsvarar idag den del av Trollhättans församling som ligger väster om Göta älv, samt södra delen av Vänersborgs församling (Grunnebo, Båberg, Onsjö säteri jämte stadsdelarna Restad, Mariedal, Kassaretorpet och Önafors).
Innehåll |
Naglums kyrka
Av Naglums stenkyrka, som byggdes på 1300-talet och var intakt till 1840-talet, finns idag bara kvar en ruin på västra sidan av Göta älv i höjd med SAAB Automobiles fabrik som ligger på östra sidan om älven. Vid en utgrävning 1943 fann man mynt från 1300-talet. De flesta mynten var slagna i Lödöse. Närmast på bilden är torngrunden som kom till först på 1720-talet.
Borgmästare Hans Belfrages familjegrav
Vänersborgs första borgmästare Hans (Henrik) Belfrage (född 19 januari 1614 i Skottland, död 13 november 1688 i Naglum) begravdes i ett gravkor längst bort på vänster sida av långhuset där en minnestavla över honom är rest. Den ursprungliga gravstenen över honom och hans båda fruar finns numera i Vänersborgs kyrkas vapenhus. Släkten Belfrage var i flera generationer bosatt i Forstena, Västra Tunhems församling, som ligger på andra sidan älven.
Pastoratstillhörighet
Naglum bildade under historien pastorat tillsammmans med följande församlingar:
- till omkring 1600: Vassända och (Väne-) Ryr
- omkring 1600-1642 Vassända, Ryr och Brätte
- 1642-1644 Vassända, Ryr, Brätte och Vänersborg
- 1644-1661 Vassända, Ryr och Vänersborg
1661-1888 ingick Naglum i Vänersborgs pastorat. [1]
Referens
- ↑ 1,0 1,1 Skatteverkets förteckning över församlingar genom tiderna (bokstaven N). Mer om hållpunkter i Vassända-Naglums församlings historia finns i samma förteckning under bokstaven V.
