Kalanderlärka
Från Rilpedia
?Kalanderlärka Status i världen: Livskraftig (lc) |
|
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Ordning: | Tättingar Passeriformes |
Familj: | Lärkor Alaudidae |
Släkte: | Melanocorypha |
Art: | Kalanderlärka M. calandra |
|
|
§Melanocorypha bimaculata Auktor: Linné, 1766 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Kalanderlärka (Melanocorypha calandra) är en lärka tillhörande släktet Melanocorypha.
Innehåll |
Utseende, fältkännetecken och läte
Kalanderlärkan är en stor lärka som blir 17,5-20 cm lång. Den har ungefär samma färg som den mark den håller till på, huvudsakligen strimmigt gråbrun på ovansidan och vit på undersidan med stora svarta fläckar på bröstets sidor.
När den flyger uppvisar den korta, breda vingar som är mörka under och en kort vit topp på stjärten. Vingarna och stjärten skiljer sig från dess österländska motsvarighet.
Sången är som sånglärkans fast något långsammare.
Utbredning
Fågeln häckar i varmt tempererade länder runt Medelhavet och öster om Turkiet in i norra Iran och södra Ryssland. Längre österut finner man dess närmaste släkting, den asiatiska kalanderlärkan (Melanocorypha bimaculata).
Den håller oftast till i den västra delen av sitt utbredningsområde, men den ryska populationen av denna tätting är mer av en flyttfågel som flyttar längre söderut på vintern, ibland så långt som Arabiska halvön och Egypten.
Biotop, häckning och föda
Kalanderlärkan är en fågel som främst håller till på odlingsmark och stäpp. Den har sina bon på barken och lägger mellan 4-5 ägg. Födan består till största del av frön, med insekter som tillskott under häckningssäsongen. Det är en flockfågel då det inte är häckningsperiod.
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia