Hjälsta kyrka
Från Rilpedia
Hjälsta kyrka är en kyrkobyggnad i Hjälsta församling som ingår i Gryta pastorat, Uppsala stift. Kyrkan är belägen på en enbevuxen höjd ett par kilometer innanför Hjälstavikens nordspets.
Innehåll |
Kyrkobyggnadens historik
Tack vare utdrag från en medeltida räkenskapsbok är dateringen av nuvarande kyrka ganska väl känd. Man vet att den uppfördes under senare hälften av 1400-talet och ersatte två kyrkor i Tuna och Julbovik. Båda socknarna slogs samman på 1400-talet och man byggde då en gemensam kyrka i Hjälsta. Resterna från en av föregångarna har hittats 600 m söder om nuvarande kyrkobyggnad. Kyrkan är uppförd av gråsten och består av långhus med vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. Sakristia och vapenhus uppfördes direkt efter långhusets färdigställande, trots att åtminstone sakristian planerats redan från början. Valvslagning ägde rum i samband med uppförandet och ägde rum vid en tid när valvslagningskonsten stod på sin höjdpunkt. I långhuset finns ett åttadelat kryssvalv och en korsstjärna. I korvalvet finns en kimitostjärna med kvadratisk mittpunkt och i vapenhuset finns en fyrklöverstjärna. Kyrkan har sedan dess förblivit relativt oförändrad, förutom en del fönsterupptagningar under 1700-talet och 1800-talet. 1895 fick korfönstret rutor med glasmålningar. 1951 - 1955 genomgick kyrkan en restaurering under ledning av Cyrillus Johansson då den tidstypiska inredningen från 1895 rensades bort.
Inventarier
- Dopfunten härstammar från 1200-talet och fördes över från en av de tidigare kyrkorna.
- Triumfkrucifixet är från 1400-talet.
- Predikstolen är från 1600-talet och fanns tidigare i Fittja kyrka. 1895 köptes den in eftersom Fittja kyrka vid den tiden var öde.
- Ett altarskåp med oljemålningar av Syster Marianne i Alsike kloster tillkom vid restureringen 1951 - 1955 och ersatte ett kors från 1895 som placerades längst ned i kyrkan.
Källor och information
Litteratur
- Våra kyrkor, sidan 39, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
Webben
- Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister, 1996-09-26 A. Hållén (Fritt material varifrån stora delar av denna artikel är hämtad)
