Från Rilpedia

Henry Morgan, född i Wales omkring 1635, död 25 augusti 1688, buckanjär, guvernör på Jamaica från 1675. Adlad 1674.

Den ryktbare kapten Henry Morgans bidrag till piraternas historia var att han fortsatte och utvecklade de framgångsrika räderna mot land, likt de som till exempel John Davis lett mot Granada de Nicaragua.

Morgan var mera destruktiv än sin närmaste föregångare som piratledare Mansvelt. Han drog snart i väg till Kuba, och med 700 man stormade han staden Puerto del Principe på Kubas sydkust. Guvernören i Puerto del Principe varskoddes i tid om Morgans attack och lyckades ställa 800 beväpnade borgare på benen.

Men försöket att slå tillbaka Morgan visade sig fåfängt. Peurto del Principes nederlag var fatalt och följdes av skövling: ”med en kallblodig grymhet som har föranlett Exquemlin att kalla honom en ny l´Olonais”. Det var anklagelser från skeppsläkaren och buckanjären Alexander Olivier Exquemelin om att Henry Morgan använt tortyr vid detta tillfälle som fick den senare att stämma Exquemelin för förtal.

Henry Morgan har rykte om sig som en god strateg, något han visade vid belägringen av Maracaibo. Den spanska armen i staden var överlägsen i antal man jämfört med Morgans arme. Det fanns två sätt att inta staden på, via land eller via havet. Morgan beordrade sina man ner i småbåtar som roddes in till land, för att sedan ros ut igen tomma och hämta mer folk. Detta var åtminstone vad spanjorerna trodde sig se, vad de inte kunde se var att piraterna aldrig lämnade båten utan lade sig ner istället för att stå upp. Men spanjorerna var övertygade om att Henry Morgan hade landsatt alla sina män så de riktade sina kanoner in mot land. Varpå Morgan anföll staden från havet och intog Maracaibo.