Henning Rudolf Horn av Rantzien
Från Rilpedia
 |
Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Henning Rudolf Horn. (Diskutera) |
Henning Rudolf Horn av Rantzien, född omkring 1651, död 9 maj 1730, var en svensk greve och riksråd
Innehåll |
Uppväxt och tidiga karriär
Henning Rudolf Horn av Rantzien föddes omkring 1651 i Pommern som son till Baltzarn Horn och Magdalena Sofia Reden. [1]. Hans började sin militära karriär 1664 som volontär vid artilleriet. 1679 avancerade han till överstelöjtnantoch utsågs 1681 till kommendant på fästningen Kexholm. 1695 utnämndes han till generalmajor och kommendant i Narva. Han avancerade därefter till att vara överkommendant för alla fästningar i Narva. [2]
Första stormningen av Narva
1700 var Henning Rudolf Horn av Rantzien med i slaget vid Narva och räddade staden ifrån att falla i händerna på Peter I av Ryssland. Som belöning för detta utsågs han 1701 till friherre av den svenske kungen Karl XII. 1704 vid den andra belägringen av Narva deltog han på nytt. Vid stridigheter vid fästningen tillfångatogs han och hans två döttrar av ryssarna och blev satta i fängelse. Ryssarna grävde upp kistan som hans hustru begravts i och kastade liket i strömmen. Under fängelsevistelsen träffade Henning Rudolf Horn av Rantzien och hans döttrar Georg Bogislaus Staël von Holstein som även han blivit tillfångatagen vid belägringen av Narva. 1704 gifte sig Christina Horn av Rantzien med Staël von Holstein. 1714 blev von Horn av Rantzien utväxlad och återvände till Sverige. Hans båda döttrar blev dock kvar i fångenskap. [3]
Tiden i Sverige
I Sverige utsågs von Horn av Rantzien året efter till generalfälttygsmästare. 1719 upphöjden han till greve samt riksråd i det Holsteinska partiet. Henning Rudolf von Horn av Rantzien dog i Stockholm den 9 maj 1730.
Noter
- ↑ http://runeberg.org/nfaf/0764.htm
- ↑ Svenskt biografiskt lexikon
- ↑ Nordisk familjebok 1800-talsutgåvan
