Från Rilpedia

Hästholmen flygfält är ett flygfält och skjutplats som ligger vid Hästholmen, Ödeshögs kommun, Östergötlands län.

Vid tiden för första världskriget befann sig det svenska flyget i sin barndom. Det berättas att den första skjutningen med skarp ammunition från flygplan här i landet utfördes 1917 mot ett på Roxen utlagt mål. Vapnet var en vanlig karbin riktad av spejaren i planet. Så småningom konstruerades en synkroniseringsanordning mellan en på flygplanet fast kulspruta och propelleraxeln vilket möjliggjorde skjutning mellan propellerbladen. Mot denna bakgrund rekognoserades för en skjutplats vid Vätterns strand. Platsen blev ett område tillhörande kronoegendomen Stora Lund. Denna gård är belägen cirka 2 km söder om Hästholmen ca 1 000 meter från stranden. Som flygfält användes till en början en klövervall sydväst om gården. Mellan denna och Vättern låg ett kuperat icke odlat område stenigt och delvis beväxt med låg gran och tallskog. Detta område blev målterräng. Den första skjutningen utfördes 1920 med kulspruta Schwartziose mot markmål. 1926 organiserades flygvapnet enligt 1925 års försvarsbeslut. F3, Östgöta flygflottilj, övertog Malmens läger från Livgrenadjärregementet. Verksamheten vid Hästholmen hade fortsatt under hela 1920-talet. Vad gäller flygfältet blev utvecklingen följande. En regelbunden flyglinje mellan Stockholm och Göteborg hade öppnats omkring 1930. Många äldre personer minns den rad av blinkande fyrar på höga master som gick genom Östergötland. Dessa flygfyrar var ett hjälpmedel för navigering. Denna flygpostlinje erfordrade även landningsfält här och var. Stora Lund vid Hästholmen där flygkompaniets fält redan fanns ansågs vara en lämplig plats. Mark kunde lätt erhållas då Stora Lund var kronogård. Flygpionjärernas fält var dock för litet och ojämnt. Byggandet av Hästholmens flygfält påbörjades 1930. Vid denna tid var arbetslösheten i landet mycket stor och arbetsmarknadskommisssionen, AK, fanns inrättad. Fältets byggande utfördes som AK-arbete. Hur många arbetslösa som sysselsattes under byggnadsåren är inte känt. Men arbetsstyrkan torde varit betydande då det mesta av arbetet utfördes med hacka, spade och skottkärra. Fältet stod färdigt att tas i bruk 1933. Stora Lunds ägor hade dock ej räckt till utan mark fick anskaffas även från närbelägna gården Tegneby norrgård. På fältet fanns nödiga anordningar för landning och start samt tankningsmöjligheter och en hangarbyggnad. Fältet användes för målflygningar för den samtidigt etablerade skjutplatsen vid Vätterstranden och deras övningar med luftvärnskanoner. I vilken omfattning fältet blev utnyttjat som mellanlandning för postflyget saknas tyvärr uppgifter. Under andra världskriget utnyttjades däremot fältet intensivt av F3 då fältet var så stort att flygplan typ B3 kunde landa. Utbildningen av förare var förlagd till Stora Lund. Omfattning och historia i denna del efterlyses. Under andra världskriget patrullerades fältet såväl natt som dag av så kallade "landstormare". Tre-kantiga hattar om vädret medgav i annat fall pälsmössor. När ingen flygaktivitet förekom var dessutom s.k. "ryska ryttare" utplacerade. Dessa var krysslagda stockar med taggtråd som skulle förhindra landning av fientliga flygplan.