Gräfsnäs
Från Rilpedia
Gräfsnäs Siffrorna avser orten |
||||
---|---|---|---|---|
|
||||
Landskap | Västergötland | |||
Län | Västra Götaland | |||
Kommun | Alingsås | |||
Församling | Bjärke | |||
Folkmängd(2005) | 387 | |||
Area(2005) | 82 hektar | |||
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11) |
Gräfsnäs är en tätort i f.d. Erska församling i Alingsås kommun i Västergötland. Den är belägen vid sjön Anten 22 km norr om Alingsås och 5 km sydväst om Sollebrunn.
Samhället växte fram vid Gräfsnäs järnvägsstation på Västgötabanan, som öppnades 1900. Av denna återstår idag museijärnvägen Anten-Gräfsnäs Järnväg, som är en betydande turistattraktion.
Strax intill, på en liten halvö i sjön Anten, ligger ruinerna efter Gräfsnäs slott. Det byggdes i mitten av 1500-talet och ersatte det tidigare Loholms slott, som låg på Loholmen längre västererut i sjön. Det var stamgods för ätten Leijonhufvud, och möjligen födelsplats för Margareta Leijonhufvud, som i och med giftermålet med Gustav Vasa 1536 blev svensk drottning. Slottet har brunnit vid tre tillfällen, med hundra års mellanrum: 1634, 1734 och 1834. Efter sista branden byggdes det aldrig upp igen, utan fick förfalla, men har under 1900-talet konserverats.
Under oroligheterna mellan hertig Karl och Sigismund belägrades greve Axel Leijonhufvud på Gräfsnäs i sju veckor av hertigens folk. 1612 plundrades det av danskarna. Gräfsnäs förblev inom släkten Leijonhufvud till 1724, då det såldes till hovmarskalken, greve E. A. Sparre. Han sålde det vidare till justitiekansler Thomas Fehman. Dennes hustru Kataria Tham gjorde det till fideikommiss för en son i sitt föregående äktenskap, sedermera kommendören J. Gripenstedt, men fideikommissrätten upphävdes 1824. År 1847 köptes godset av hertig Kristian August av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg. Under hans son, hertig Fredrik Kristian August och dennes son Ernst Günther hamnade det gamla slottet i fullständigt förfall; till och med taket revs. 1897 köptes godset av grosshandlare Christian Barchman i Göteborg, som under firma Gräfsnäs aktiebolag innehade det till sin död 1906.
Innehåll |
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gräfsnäs
Källor
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Andra källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gräfsnäs, 1904–1926 (Not).
|
Socknar och församlingar i Bjärke härad i Västergötland |
Erska församling | Lagmansereds församling | Magra församling | Stora Mellby församling |