Gotlands läns valkrets
Från Rilpedia
Gotlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen. Antalet fasta mandat har varit två ända sedan det första valet till enkammarriksdagen 1970. Valkretsen har inte någon gång haft utjämningsmandat.
Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)
1971-1973
1974-1975/76
1976/77-1978/79
1979/80-1981/82
- Gunhild Bolander (ersättare 1981)
1982/83-1984/85
1985/86-1987/88
1988/89-1990/91
1991/92-1993/94
- Gunhild Bolander
- Ulla Pettersson
- Ingibjörg Sigurdsdóttir (ersättare 1994)
1994/95-1997/98
1998/99-2001/02
2002/03-2005/06
- Christer Engelhardt
- Carina Grönhagen (ersättare 1 september-31 december 2004)
- Lilian Virgin
2006/07-2009/10
Första kammaren
Under tvåkammarriksdagen var Gotlands län en egen valkrets till första kammaren mellan 1866 och 1921. Antalet mandat var ett, med undantag för perioden 1894-1915 då valkretsen hade två mandat. Från och med förstakammarvalet 1921 uppgick valkretsen i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets.
Riksdagsledamöter i första kammaren
1867-1919 (successivt nyval)
- Henric Gyllenram (1867-1874)
- Rudolph Horn af Rantzien (1875-1878)
- Ernst von Vegesack (1879-1887)
- Suno Engström (1888-1889)
- August Östergren (1890-1898)
- Theodor af Ekenstam (1899-1915)
- August Östergren (1890-1898)
- Suno Engström (1888-1889)
- Ernst von Vegesack (1879-1887)
- Rudolph Horn af Rantzien (1875-1878)
- Emil Poignant (1894-1895)
- Gustaf Björlin (1896-1909)
- August Sundblad (1910-1911)
- Per Forssman (1912-1919, lagtima riksdagen)
- Arvid Laurin (1919, urtima riksdagen)
- Per Forssman (1912-1919, lagtima riksdagen)
- August Sundblad (1910-1911)
- Gustaf Björlin (1896-1909)
1920-1921
Andra kammaren
Vid det första valet till andra kammaren var Gotland uppdelat i tre valkretsar med varsitt mandat: Gotlands läns norra domsagas valkrets, Gotlands läns södra domsagas valkrets samt Visby stads valkrets. Från höstvalet 1887 till valet 1893 ingick Visby i stället Visby och Borgholms valkrets, men i och med valet 1896 blev residensstaden på nytt en egen valkrets. Vid andrakammarvalet 1911 slogs de tre valkretsarna ihop till en gemensam med tre mandat, ett antal som bestod tills andra kammaren avskaffades 1970.
Riksdagsledamöter i andra kammaren
1912-1914
- Theodor Hansén
- Karl Larsson
- Karl Rydin (avled 1912)
- Karl Kahlström (1913-1914)
1914 (urtima riksdag)
1915-1917
1918-1920
1921
1922-1924
1925-1928
1929-1932
1933-1936
1937-1940
1941-1944
- Karl Söderdahl (till 17 november 1943)
- Herman Engström (från höstsessionen 1943)
- Theodor Gardell
- Gustaf Svedman
1945-1948
1949-1952
- Johan Ahlsten
- Herman Engström (avliden 1951)
- Bengt Arweson (1951-1952)
- Per Svensson
1953-1956
1956-1958 (riksdagen upplöst 1958)
1958-1960
- Bengt Arweson
- Arendt de Jounge (till vårsessionen 1959)
- Fred Henningson (från höstsessionen 1959)
- Per Svensson
1961-1964
1965-1968
1969-1970
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 321-323