Från Rilpedia

Johan Gustaf Björlin, född 14 oktober 1845 i Åmål, död 13 juni 1922 i Stockholm, var en svensk militär, författare och riksdagsman.

Björlin blev 1865 underlöjtnant vid Västgöta-Dals regemente, genomgick 1867-1870 krigshögskolan på Marieberg, hade därefter några år anställning vid krigsskolan på Karlberg, blev 1873 löjtnant i armén och generalstabsofficer, avancerade vid generalstaben till kapten (1879), major (1888) och överstelöjtnant (1892), var därunder 1882-1895 avdelningschef för krigshistoriska avdelningen samt redigerade de 2 första banden (1890 och 1894) av det av denna utgivna verket "Sveriges krig åren 1808 och 1809". Han utnämndes 1895 till överste och militärbefälhafvare på Gotland, befattningar han nitiskt utövade, samt befordrades 1903 till generalmajor i armén. Björlin hade därjämte åtskilliga andra befattningar. Så var han sekreterare vid riksdagens särskilda (försvars-)utskott 1875, 1877, 1878 och 1892 (urtima riksdagen, då den förbättrade härordning antogs, vartill Björlin som tillkallad sakkunnig till statsutskottet vid samma års lagtima riksdag uppgjort grunderna) och vid Allmänna försvarsföreningen 1890-1897, vars tidskrift han redigerade.

1895 valdes Björlin (omvaldes 1904) av Gotlands läns valkrets till ledamot av riksdagens första kammare, som insatte honom i lagutskottet (1900-1902), i de särskilda utskotten för försvars- och läroverksfrågornas behandling (1901 och 1904) samt i ett par tillfälliga utskott (1896 och 1903). Han lämnade riksdeagen 1909.

Björlin var ledamot av 1900 års kommitté för härordningsförslagets uppgörande samt ordförande i kommittéerna för omorganisation av regementsmusiken (1902), av frivilliga skytteväsendet (1902) och av arméns reservbefäl m. m. (1904). 1901-1903 var han ordförande i centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar och utsågs 1903 till ordförande i överstyrelsen för desamma.

Björlin utgav en rad förtjänstfulla arbeten av krigsvetenskapligt, historiskt eller vittert innehåll: Redogörelse för tyska rikets arméorganisation (1871), Värneplikt och krigsbildning (1872; belönad med Krigsvetenskapsakademiens silvermedalj), Bilder ur Sveriges krigshistoria (1876), romanerna En framtidssaga (1876), Carl Svenske (1876; illustr. uppl. 1900), Elsa (1879) och Prokuratorn (1886, under pseudonymen "Dr W. Lemnius", behandlande Göran Persson; illustr. uppl. under titeln Junker Sven, 1899), teaterstycket Hertigen (1879), de historiska skildringarna Finska kriget 1808 och 1809 (1882; 2:a uppl. 1883), Sveriges krig i Tyskland 1805-1807 (1882), Kriget mot Danmark 1675-1679 (1885), Karl XII (1888), Karl X Gustaf (1889), Gustaf II Adolf (1890) och Kriget i Norge 1814 efter samtidas vittnesbörd framstäldt (1893) samt "kulturhistoriska utkast och berättelser" under titeln Fordomdags (del I, 1895, del II, 1896).

Från 1879 utgav Björlin den för läsning bland arméns manskap avsedda publikationen "Svenske soldaten".

Björlin blev 1881 ledamot av Krigsvetenskapsakademien. 1889 tilldelade Svenska akademien honom Karl Johans pris.

Han avgick 1908 från befattningen som militärbefälhavare på Gotland och blev generallöjtnant. 1908-1911 var han ordförande i Civilkommissionen. Han avgick 1909 från ordförandeskapet i Skytteförbundens överstyrelse.

Björlin skrev ytterligare Johan Banér (3 dir, 1908–11), texten till J.M. Påhlmans Sveriges krigshistoria i bilder (3 dir, 1913-1918), Flydda tider (1914), Från en gammal svensk småstad [Åmål] (1918) och Karl X Gustaf och E. Dahlbergh vid öfvergången af Stora Bält (1921), där han nervärderar Dahlberghs roll vid företaget. Han blev hedersledamot av Vitt. hist. o. ant. akad. 1913 och filosofie hedersdoktor i Lund 1918.