Fjärilseffekten

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif


Fjärilseffekten eller måsvingeeffekten är ett begrepp inom teorin för dynamiska system som avser en egenskap hos vissa kaotiska system. En marginell påverkan i systemet kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans. Exempelvis kan en fjäril som i Mexiko slår med sina vingar påverka luftströmmar så att en orkan drabbar södra Sverige senare. Modellen blev populär med hjälp av journalisten James Gleicks bok Kaos; modellen myntades av matematikern och meteorologen Edward Lorenz vid en föreläsning som hölls 1979.

Den riktigt lilla händelsen slår igenom på den stora händelsen en tid senare då denna kan betraktas såsom ett kaotiskt system. I folkmun har det uttryckts omvänt såsom: Liten tuva stjälper ofta stort lass. Det kaotiskt lastade släpet går under av en ojämnhet på vägen. Det tänks då finnas en hårfin skillnad när en tornado uppstår eller blir vanliga vindbyar i ett åskväder.

Fjärilens vingslag skulle kunna inverka på denna process då denna sker tidsmässigt senare. Fjärilen har efter en tid inverkat på alla luftpartiklars exakta positioner i hela atmosfären. Termen om fjärilen torde också innefatta att man kan gå bakvägen för att hitta (ny) kausalitet mellan händelser och därmed reda ordning i ett synbart kaos (händelser utan logisk/matematisk förklaring). Men forskarna är inte eniga i kaosfrågan.

En fjärilseffekt uppstår i Ray Bradburys kända novell från 1951 A Sound of thunder på svenska Åskmuller. Publicerad i novellsamlingen Solens gyllene äpplen. Ett antal resenärer åker tillbaka i tiden och av ett misstag råkar en av resenärerna döda en fjäril under vistelsen i forntiden.Detta lilla misstag ändrar på nutiden så att de återvändande tidsresenärerna inte känner igen sig.

Se även

Personliga verktyg