Fem myror är fler än fyra elefanter

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fem myror är fler än fyra elefanter
Originaltitel Fem myror är fler än fyra elefanter
Genre Barnprogram
Skapad av Bengt Linné och Lasse Haglund
Medverkande Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus
Musik Bengt Ernryd
Längd ca 30 min/avsnitt
Antal avsnitt --
Land Sverige
Språk Svenska
Produktion
Produktionsbolag SVT
Producent Bengt Linné och Lasse Haglund
Sändning
År 1973-1975
Extern länk
IMDb

Fem myror är fler än fyra elefanter är ett svenskt barnprogram från 1973 och 1975 med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus. Programmet underhåller barnen med sketcher och sånger, där undervisning om bokstäver, siffror, lägesangivelser m.m. alltid förekommer.

Fem myror är fler än fyra elefanter sändes i TV2 med start den 19 november 1973 och våren 1975.

Programmen har sänts i repris ett stort antal gånger och finns tillgängliga på VHS och DVD och nu senast även som PC-spel. År 1977 var programmet Sveriges Televisions julkalender.[1]. Serien började senast repriseras den 26 augusti 2007 i SVT.

Innehåll

Om serien

Förutom att underhålla barnpubliken hade programmet ett pedagogiskt syfte och ville väcka intresse för bokstäver och siffror. Varje avsnitt hade en bokstav och en siffra som tema. Magnus, Brasse och Eva hade genomgående roller: en pedant, en slarver och en ordentlig person. I flera av seriens senare delar hade de animerade delarna Monica Zetterlund och Tomas Löfdahl som berättarröster. Bengt Linné och Lasse Haglund producerade serien. Bengt Ernryd skrev musiken, och Magnus Härenstam och Brasse Brännström skrev sångtexterna. Animationerna ritades av Owe Gustafson och för dess ljud stod Jan Brandhildh och Lennart Jörevall.

Programmen bestod av en rad revyartade sketcher och sångnummer med några fasta inslag. Ett exempel är Brasses "Lattjo-lajban-låda", där han presenterar fyra djur, varav ett skall tas bort. Magnus och Eva gissade, men fick alltid fel från Brasses "fiffighetssynpunkt"; avsikten var att lära barnen, att en sak kan ha flera egenskaper. Det fanns också tecknade filmer, bland annat med elefanter som släpar fram de bokstäver som är aktuella. Knysten och Fräs var två dockfigurer som var med i de allra första omgångarna av programmet.

Programmet är numera en så kallad kultklassiker. År 2006 utsågs programmet till "bästa svenska barnprogram genom tiderna" i programmet Folktoppen med över 50% av rösterna.[2]

Julkalender

Fem myror är fler än fyra elefanter var Julkalendern i Sveriges Television 1977. Varje lucka i kalendern motsvarade en bokstav i alfabetet, och 1977 var enda året med 28 luckor och inte 24 (en för varje bokstav). Man följde dock inte alfabetets ordning och kalendern började med bokstaven H.[3]

Pedagogisk bakgrund

Förlagan till Fem myror är fler än fyra elefanter var det amerikanska programmet Sesame Street, som också arbetade med pedagogik. Det visade sig vid TV2:s egna preliminära utvärderingar av "Fem myror" att inlärningseffekten hos barnen var begränsad. Man fokuserade sig därför mer på att väcka intresse och mindre på att lära ut. Den sprallige och okunnige Brasse överlistar också ofta Eva och Magnus, vilket hade till syfte att visa att fantasi och nyfikenhet ibland är viktigare än kunskap.[4]

Under tidigt 1970-talet hade många svenska barnprogram en stark pedagogisk målsättning. Ofta var syftet att lära barnen att det finns andra som inte har det lika gott ställt som de själva. [4] "Fem myror" hade däremot många inslag med glamorös kostymering och kiss- och bajshumor. Det kritiserades därför för att vara glittrigt, opedagogiskt och ha en med tidens mått mätt alltför blek politisk ådra.

Det är en vanlig uppfattning att "Fem myror" var mycket framgångsrikt i sin pedagogiska amibition. Hur de tittande barnen påverkades och om de lärde sig någonting har dock aldrig undersökts vetenskapligt.[4]

Det finns många föregångare till denna genre av för barnen dold pedagogik i barnunderhållning. Flera sagor hör hemma här. Som ett i tiden närliggande svenskt exempel kan nämnas en av episoderna i Ragnar Falcks berättelser om Nicke Lilltroll (1957-1965), där Nicke får sin kroppslängd mätt med olika mått (millimeter, centimeter, decimeter, kottar) som alla ger samma resultat, utan att Nicke förstår det. Men det uppmärksamma barn som nyss lärt sig grunderna för avståndsmätning förstår, och de övriga gör det utan tvivel med litet hjälp från en vuxen.

Referenser

  1. Sveriges mest framgångsrika förskollärare. Hyllning till programmet från SVT
  2. ”Fem myror” blev bästa barnprogram, Aftonbladet, 2006-09-23.
  3. Jan Gradvall: TV! Nedslag i Sveriges Televisions historia, Sveriges Radios förlag, Stockholm 1996. ISBN 91-522-1780-9. 
  4. 4,0 4,1 4,2 Eriksson L och Koivuniemi J (2005), "Kom nu då, vadå? Barnprogram i TV2! En studie av Fem myror är fler än fyra elefanter i relation till Barnstugeutredningen på 1970-talet", Linköpings universitet.


Personliga verktyg