Från Rilpedia

Förvillelser är den svenske författaren Hjalmar Söderbergs debutroman. Den utkom 1895.

Romanen kan klassificeras som dekadens-litteratur (fin de siècle). Ett blod-erotik motiv finns i slutet på första kapitlet, där huvudpersonen möter Ellen som han åtrår (sid 13, andra upplagan):

På vänster sida av halsen hade hon en fin rispa, som om en kattunge nyss hade rivit henne. En liten ljusröd bloddroppe sipprade långsamt fram.

Färgen grön (som refererar till absint) och orkidéer är också typiska dekadensmotiv (sid36ff, andra upplagan):

Hon hade i början en ansträngt städad min och kastade då och då en skygg blick på en stor, blekgrön orkidé, som Hall hade i knapphålet, och vars underliga former nästan skrämde henne. Den tycktes henne likna ett levande djur mera än en blomma, något sällsynt och ljusskyggt vattendjur, som nyss blivit uppfiskat ur havets grönaste djup.

Handling

Romanen utspelar sig i Stockholm i Sverige och handlar om medicinstuderanden Tomas Weber som just avlagt kandidatexamen. Istället för att studera vidare, driver han omkring, tittar på folk, flanerar, besöker kaféer, blir förälskad i flickor. Han lider av en livsleda, har inget mål i livet. Som utlopp söker han njutning i kvinnoaffärer. Han uppvaktar Ellen, ett biträde i en handskbutik, och Märta, dottern i en bekant familj. Tomas är vilsen i sitt liv, han dagdriver mest hela tiden och arbetar inte. För att få pengar tar han ett lån, där han förfalskar borgenärsnamnen. Han fortsätter träffa Märta, som han till sist gör med barn. Märta avreser till Norge för att där föda barnet och undvika skandal. Tomas fortsätter dagdriva.

Så förfaller lånet till betalning och det kommer ett kravbrev. Tomas har inga pengar, så han köper en revolver och försöker ta sitt liv. Ovetande för Tomas, har en av borgenärsnamnen betalat skulden. Han söker upp Tomas dagen efter självmordsförsöket och sanningen uppenbaras för Tomas. Tomas tar sig samman, inser att livet måste gå vidare. Med ett blir han vuxen, och han tänker, Å, om tjugu år skulle han kanhända småle åt alltsammans, då han någon gång kom att tänka på det. Det hade likväl varit en något otrevligt tillblandad historia, och han hade icke någon lust att gå igenom den på nytt.