Från Rilpedia

Fördraget i Nertjinsk var ett gränsfördrag som slöts den 27 augusti 1689 i Nertjinsk mellan Qing-dynastins Kina och Ryssland efter en väpnad sammanstötning vid Amur-floden.

Med detta fördrag förlorade Ryssland tillgång till Japanska havet och tvingades överge utposten Albazin, men fick i gengäld upprätta handelsförbindelser med Kina. Gränsen mellan Ryssland och Qing-väldet skulle löpa längs Stanovoj-ryggen (norr om Amur) och floden Argun.^[1]

Fördraget avfattades på tre språk: ryska, latin och manchuiska, men inte på kinesiska.

Från Qing-hovets sida användes missionärer från jesuitorden och deras insatser hade en väsentlig betydelse för förhandlingarnas utfall, som var mycket gynnsamma för Kina, då den ryska expansionen mot Stilla havet hejdades.

Fördraget reviderades till Rysslands fördel i Fördraget i Aigun (1858) och Fördraget i Peking (1860), som slog fast den rysk-kinesiska gräns som gäller än idag. Dessa fördrag räknas från kinesisk sida som ett av de "ojämlika fördragen" som följde efter landets nederlag i Opiumkriget.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från bokmålsnorska Wikipedia

Källor

1. ↑ För en engelsk översättning av fördraget, se Mancall (1971), ss. 280-3.

• Mancall, Mark. Russia and China; Their Diplomatic Relations to 1728. Cambridge: Harvard University Press, 1971.
• Sebes, Joseph, and Thomas Pereira. The Jesuits and the Sino-Russian Treaty of Nerchinsk (1689): The Diary of Thomas Pereira. Bibliotheca Instituti Historici S.I.; V. 18. Rome: Institutum Historicum S.I., 1962.