Boëthius
Från Rilpedia
- Uppslagsordet Boëtius leder hit. För andra betydelser, se Boethius (olika betydelser).
Boëthius är en norrländsk släkt, känd sedan 1600-talet, och en av Sveriges gamla prästsläkter.
Historia
Släktens stamfader är herr Anders, den förste protestantiske prästen i Sidensjö i Ångermanland. Hans son Olaus Andreae Angermannus blev kyrkoherde i Mora, varför dennes son, som var döpt till Boëtius till förnamn, kallade sig Boëtius Olai Moraeus (cirka 1560–1628).
Släktnamnet Boëtius började användas av den senares sonson Jakob Boëthius (1647–1718) som var kyrkoherde i Västmanland, förste teologie lektor, lektor i grekiska och bibliotekarie. Etymologiskt är namnet en latinisering av förnamnet Bo.
Boëtius Olai Moraeus var gift med Jesper Svedbergs mors moster, och Jacob Boëthius mor, Tora Rudbeckia, var Johannes Rudbeckius brorsdotter.
Samtliga släktmedlemmar härstammar från Jacob Boëthius som dömdes förlustig liv, ära och gods 20 juli 1698, men befriades genom rådets resolution 1710. Han var gift med Helena Löfgren från Västerås.
Framstående medlemmar
Från släkten kommer en rad framstående personer:
- filosofen Daniel Boëthius (1751–1810),
- historikern och politikern, skytteanska professorn Simon Boëthius (1850–1924),
- dennes barn
- arkeologen Axel Boëthius,
- konsthistorikern Gerda Boëthius och
- riksarkivarien, historieprofessor Bertil Boëthius samt dennes sondotter
- samhällsdebattören, journalisten Maria-Pia Boëthius.
- dennes barn
Referenser och litteratur
- Svenska släktkalendern, årg. 1912, 1913, 1914, 1917, 1919, 1936, 1950
- Sv. slägt-kalender 1888
- (osign.), "Boëthius", Svenska män och kvinnor Del 1 (Sthlm 1942)
- (osign.), "Boëthius", Svenskt Biografiskt Lexikon Del V (Sthlm 1925)