Från Rilpedia

Biomekaniken studerar och analyserar mekaniska problem i organiska (biologiska) system. Utgångspunkt för dessa analyser är mekaniska lagar, som används för att studera vilken inverkan krafter har på levande vävnad. En definition av begreppet kan vara ”applicerandet av mekaniska principer i studier av levande organismer”. Problemställningar som omfattas av biomekaniken spänner från försök på astronauter i tyngdlöst tillstånd, forskning på patienter med olika rörelsehandikapp och studier av djurarters rörelsemönster till analyser av vilka teknikvariationer som är de mest gynnsamma i olika idrotter.

Aristoteles skrev den första boken inom ämnet, De Motu Animalium (på svenska Djurens rörelser). Han såg ej bara djurens kroppar som mekaniska system, utan ställde också frågor om de fysiologiska skillnaderna mellan att teoretiskt beskriva utförandet av en rörelse och det att faktiskt göra det. Denna angreppsvinkel är central inom biomekaniken.