Belägringen av Wien
Från Rilpedia
Belägringen av Wien var Osmanska rikets belägring av den österrikiska huvudstaden Wien från september till oktober år 1529. Den är inte att förväxla med slaget om Wien år 1683.
Osmanska riket hade under Süleyman I uppnått sin kulmen. Hela Balkanhalvön (inklusive Ungern) var osmanskt efter den turkiska segern i slaget vid Mohács 1526. Wien var den stad som stod i vägen för fortsatt osmansk expansion in i Centraleuropa.
Sultanen kunde med en armé på över 325 000 man och med 500 tunga artilleripjäser tränga fram längs med Donau upp mot Wien. Då man nådde staden hade man kvar omkring 120 000 man, varav 12 000 janitsjarer, och 500 artilleripjäser. Habsburgarna, under militär ledning av Niklas Graf Salm, kunde mobilisera 25 000 man, däribland böhmiska, tyska och spanska legosoldater, samt 75 artilleripjäser. Süleymans armé drabbades dock av dåligt väder; gyttja sinkade artilleriet och medförde dålig moral.
På grund av väderproblemen, hårdare motståndsvilja hos wienarna än väntat samt rädsla för att fienden skulle få förstärkningar innan belägringen var över var sultanen tvungen att häva belägringen och vända tillbaka den 14 oktober. Dock hade endast 20 000-25 000 stupat under slaget. Tre år senare var sultanen tillbaka, ej heller då med framgång.
Se även slaget vid Wien 1683.
