Från Rilpedia

Automated Transfer Vehicle
Rymdorgan:	ESA
Raket:	Ariane 5 ES ATV
Rymdhamn:	Centre Spatial Guyanais
Total vikt:	20 700 kg
Dimensioner
Längd:	10,3 m
Diameter:	4,5 m
Last (max)
Uppskjutning:	7 500 kg
Återinträde:	6 500 kg
Banna
Apogeum:	400 km
Perigeum:	300 km
Banlutning:	51,6°
Övrigt
Bränsle för justering av ISS:s bana:	4 700 kg
Bränsle till ISS:	830 kg

Automated transfer vehicle eller ATV är Europas motsvarighet till Rysslands Progress och till Japans planerade H-II Transfer Vehicle / (HTV).

ATV är ett obemannat "lastskepp" till stor del konstruerad av europeiska företag för ESA. ATV kommer att användas för att transportera mat, vatten, syre, bränsle, utrustning och experiment till rymdstationen ISS. Uppskjutningen av ATV kommer att ske med en Ariane 5 ES ATV-raket från ESA:s rymdhamn Centre Spatial Guyanais i närheten av Kourou i Franska Guyana i Sydamerika. ESA har bestält 6 st ATV och planerar att genomföra en flygning per år. Datumet för den första uppskjutningen flyttades fram flera gånger, men genomfördes till slut den 9 mars 2008.

Innehåll 1 Utveckling och förberedelser 1.1 Design 1.2 Tester 1.3 Tankning 1.4 Framtida varianter av ATV 1.5 Varianter av ATV som övergivits 2 Scenario 2.1 I omloppsbana 2.2 Dockning 2.3 Nyttolast 2.4 Slutfasen 3 Flygningar 3.1 ATV-001 Jules Verne 3.2 ATV-002 Johannes Kepler 3.3 ATV-003 3.4 ATV-004 3.5 ATV-005 4 Källor

Utveckling och förberedelser

Design

ATV:n består av två delar, en främre trycksatt kabin och en bakre del som inte är trycksatt. I den främre delen finns all den torra lasten, i denna del kan besättningen på ISS arbeta utan rymddräkt. Den bakre delen kan jämföras med Apollos Service Modul, i denna del finns vid varje flygning, bränsle för ATV:ns eget bruk och till ISS, här finns även vatten och två olika gaser (t.ex. syre och kväve) till ISS, denna del är sluten och ej trycksatt.

Tester

Den 22 november 2006 placerades ATV-001 i en vakuum- och värmekammare. Med en sådan kammare simulerar man rymdmiljö. Testerna pågick i 21 dagar och nu ska alla data gås igenom, men de allra första preliminära rapporterna säger att testet gick bra.

Tankning

Tankningen tar närmare en månad, det beror på att det skall lastas fyra olika bränslen som alla är farliga att hantera. Totalt skall man lasta 6,5 ton bränsle vilket är tre gånger mer än dom största satelliter som ESA skjutit upp. Det som tar längst tid under tankningsprocessen är alla förberedelsena, bla måste ATVns alla elsystem stängas av för att inte vid orska brand vid ett eventuellt bränsleläckage, om elsystemet är avstängt en längre tid kan det ta skada och måste därför startas det upp med jämna mellanrum.

Framtida varianter av ATV

Det finns planer på att utrusta framtida ATVer med en extra dockningsport i aktern, denna port skulle stå i förbindelse med den trycksatta delen via en tunnel. Fördelen skulle vara att dockings porten på ISS som ATV kommer använda inte skulle bli obrukbar under det halvår som ATV är dockad. Dockningsporten i fråga är nämligen den som är bäst lämpad för justering av ISS banna av farkoster med det ryska dockningssystemet.

Varianter av ATV som övergivits

• Liten kapsel som klara återinträdet i jordens atmosfär, för att återföra några få kilo material till jorden. Liknande den som används vid några Progress flygningar.
• Byta ut den trycksata delen av farkosten mot en stor kapsel som klarar återintrådet i atmosfären, denna kapsel skulle kunnat föra tillbaka flera ton materiall till jorden. I slut änden skulle denna variant kunna frakta människor till och från rymden.
• Möjligheten att skjuta upp ATV med andra raketer än Ariane 5.

Scenario

I omloppsbana

När ATV kommit upp i omloppsbana "söker" den automatiskt upp ISS.

Dockning

Dockningen med ISS sker automatiskt. När som helst under dockningsfasen kan ATVns datorer, markkontrollen eller besättningen på ISS, avbryta dockningen och om så behövs få ATVn att avlägsna sig snabbt från stationen.

Ombord på ATVn finns en dator kallad MSU (Monitoring and Safety Unit). Den är överordnad de övriga datorerna ombord, denna har till uppgit att övervaka de övriga datorerna och kan bland annat avbryta dockningen och flytta farkosten till ett säkert avstånd från rymdstationen utan inblandning av varesig andra datorer, markkontrollen eller rymdstationen. Denna dator har byggds och levererats av Saab Space

Nyttolast

Den last som finns i ATV:s främre del, vilken är trycksatt, lastas ur av besättningen på ISS. Vatten och bränsle som finns i tankar ombord på ATV pumpas in i ISS olika tankar via rörkopplingar i dockningsmekanismen. När man lastat ur ATV:n fyller man den främre delen med skräp och annat man inte längre behöver, detta pågår under några månader. Under den tid som ATV:n är kopplad till stationen är det den som står för den ständigt återkommande och nödvändiga banhöjningen av ISS.

Slutfasen

När man lastat ATV:n full med skräp och bränslet för banjusteringen är slut kopplas ATV automatiskt loss från stationen och brinner slutligen upp i atmosfären.

Flygningar

ATV-001 Jules Verne

Huvudartikel: ATV-001 Jules Verne

Den första ATV att flyga heter Jules Verne, uppkallad efter den fransk författare Jules Verne (1828-1905). Den 8 januari 2008 påbörjades tankningen av ATVn. Uppskjutning skede den 9 mars 2008, 05:03 (CET).

ATV-002 Johannes Kepler

Huvudartikel: ATV-002 Johannes Kepler

De flesta delarna till ATV-002 Johannes Kepler är tillverkade och montering har börjat. Uppskjutningen är planerad till mitten av 2010.

ATV-003

Uppskjutningen är planerad till 2011.

ATV-004

Uppskjutningen är planerad till 2012.

ATV-005

Uppskjutningen är planerad till 2013.

Källor

• ESA:s ATV sida
• ESA korta data
• ESA: ATV Evolution Scenarios

• Wikimedia Commons har media som rör Automated transfer vehicle
  Bilder & media

Obemannade lastrymdskepp
Avvecklad: TKS spacecraft
Används: Progress • Automated Transfer Vehicle • H-II Transfer Vehicle
Under utveckling: Andrews Cargo Module • ARCTUS • Cygnus • SpaceX Dragon
Nedlagd: Kistler K-1