Antiochos IV
Från Rilpedia
Antiochos IV eller Antiochos IV Epifanes, ca 215–164 f.Kr. var kung i seleukidriket mellan 175-164 f.Kr. andre sonen till Antiochos III den store
Innehåll |
Biografi
Antiochos IV sändes efter freden i Apamea till Rom som gisslan år 188 f.Kr. där stannade han tills han blev frisläppt år 175 f.Kr. Efter att hans äldre bror mördats besteg han tronen samma år 175 f.Kr. Antiochos var hedersmedborgare i Athen där han startade återuppbyggnaden av Olympieion vilket kom att slutföras under kejsar Hadrianus
År 170 f.Kr. bröt det Sjätte syriska kriget ut och efter en kort kampanj kunde Antiochos kröna sig i Memfis med den egyptiska dubbelkronan.
Två år senare dök den romerske ex-konsuln upp i Egypten och lät Antiochos förstå att det innebar konflikt med Rom om han lät införliva Egypten med det seleukidiska riket. Antiochos utrymde då Egypten och drog sig norrut och på återvägen genom Palestina vilket var en del av det seleukidiska riket, startade han en omorganisation av Jerusalem.
Denna omorganisation innebar ett avskaffande av Jahvekulten och de judiska riterna vilka kom att ersättas med den hellenistiska religionen vilket bland annat tog sig uttrycket att templet i Jerusalem vigdes till Zeus[1]. Många judar var också helleniserade och samtyckte till Antiochos politik. För de religiösa bland judarna innebar detta något oerhört att templet blev vanhelgat av "Förödelsens styggelse"[2]. Som en reaktion på Antiochos hellenisering av Palestina utbröt år 167 f.Kr. det så kallade Mackabéeruproret. För Antiochos var det judiska upproret en mindre viktig affär eftersom han inriktade sig på att återställa rikets forna maktområde och förberedde nu en offensiv mot det partiska riket[3].
Antiochos IV Epifanes dog i Persien, under ett fälttåg mot Parterna i de viktiga östra provinserna i november/december år 164 f.Kr.
Eftermäle
I den antika litteraturen är Antiochos IV Epifanes negativt skildrad, både av judar och romare.
Tullia Linders beskriver Antiochos IV - "Han var en ivrig främjare av det grekiska, högt begåvad och troligen en klokare statsman än hans fiender ville medge."[4].
I "Det Bästas - Bibelns länder och folk" skriver man så här om Antiochos IV - "Antiochos Epifanes var en dristig och handlingskraftig man..." [5].
Källor
- ↑ Montgomery, Hugo: "Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr.", sidan 190. Lund, 1978, ISBN 91-24-27163-2
- ↑ Linders, Tullia: "Vem är vem i antikens Grekland och i Romarriket", sidan 26. Stockholm, 2003, ISBN 91-518-4254-8
- ↑ Montgomery, Hugo: "Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr.", sidan 190. Lund, 1978, ISBN 91-24-27163-2
- ↑ Linders, Tullia: "Vem är vem i antikens Grekland och i Romarriket", sidan 26. Stockholm, 2003, ISBN 91-518-4254-8
- ↑ Keys Nelson Beecher, Det bästa - Bibelns länder och folk, sidan 108. Stockholm, 1965
Litteratur
- Montgomery, Hugo - Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.K.r. (1978) ISBN 91-24-27163-2
- Linders, Tullia - Vem är vem i antikens Grekland och i Romarriket. (2003) ISBN 91-518-4254-8
- Appian, History of Rome, The Syrian Wars 55
- Polybios, Histories
Externa länkar
Företrädare: Seleukos IV |
Seleukidisk Kung 175-164 f.Kr. |
Efterträdare: Antiochos V |