Ås kloster

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 57°13′31.86″N 12°13′7.83″O / 57.2255167, 12.2188417

Ås klosters sigill från 1377 med texten "S'QVENTUS S'MARIE DE ASYLO"

Ås kloster, även kallat Asylum, låg vid Viskans utlopp i Kattegatt i det på den tiden danska Halland. I dag hör området till Varbergs kommun och ligger vid den nutida orten Åskloster, cirka 14 km norr om centralorten Varberg. Trots att klostret både var Hallands första, största och rikaste kloster är det idag ett av Nordens mest bortglömda.[1] På platsen där det en gång så storslagna klostret låg finns idag inga synliga ruiner kvar. Dessa ligger nu istället dolda under Åsklosters kungsgård och det enda som kan ses är två ruinkullar.


Innehåll

Historik

Ås kloster var ett munkkloster tillhörigt cistercienserorden, stiftat 1192 och anlagt 1194 genom utflyttning från det 1161 grundade Sorø kloster, på Sjælland.

Enligt den unika handskriften Valdemars jordebok donerar Valdemar II (1170-1241) kungsgården Ås till klostret. Exakt var denna gård legat är i dag osäkert. (Riksantikvarieämbetet 2003) Klostret ägde omkring 250 gårdar i trakten.

Klostret åtnjöt stort anseende; ett par av konung Magnus Erikssons (1316-1374) och drottning Blankas i späda år avlidna barn blev begravda i Ås kloster.[2]

Cicterciencerklostret stängdes på 1500-talet och blev förstört under den s.k. grevefejden 1535. Klostrets abbot hette då Mathias Ericsson. I samband med klostrets förstöring eller vid något senare tillfälle kan en kyrkklocka kan ha förts till Fotskäls kyrka. Eftersom kyrkoarkivet i Surteby brann 1857 kan upplysningar inte hämtas därifrån.

Hantverk

Cisterciensermunkarna var goda hantverkare. Landa kyrkas form tyder på att den byggdes med hjälp av munkar från Ås kloster.

Dopfunten i Landvetters kyrka från slutet av 1200-talet är tillverkad i cistercienserklostret i Ås. Den är gjord i täljsten och kyrkans äldsta föremål. Dekorationen på funten är väl genomtänkt och härstammar från det heliga landet, där några franska korsriddare fann mönstret och tog hem det till sitt land. Från Frankrike vandrade cistercienserna upp till norden och förde med sig idéer och innovationer till våra breddgrader. Mönstret på cuppan föreställer paradisets trädgård och mitt i trädgården är livets vatten, dopvattnet. Man får tänka sig att dopfunten en gång varit bemålad och strålat vackert i levande lågors sken. (Landvetters församling)

Abbotar i Ås kloster

  • 1194- Okänd
  • 1238-1241 Th(omas?)
  • 1259 (Nicolaus. Tidigare abbot i Sorø eventuellt abbot i Ås)
  • 1343-1350 Andreas
  • 1362-1378 Petrus
  • 1379-1386 Johannes Mattisson
  • 1386-1392 niels (Nicolaus) Clemensen
  • 1392 Nicolas Johannis (Prfessus)
  • 1393 Niels (Nicolas Johannis?)
  • 1396-1398 Sven
  • 1403?-1405? Nicolaus (Niels)
  • 1403?-1405? Peter
  • 1406? Nicolaus
  • 1408-1458 Peter Thuwasson
  • 1462-1481 Lindorm
  • 1491-1492 Anders Bengtsson
  • 1498 Anders Nilsson
  • 1514-1532 Mats (Mattias) Eriksson

Referenser

  1. Ann-Marie Skogsberg, Ås kloster cisterciensernas asylum i halland (2005) Södertälje: . ISBN 91-7040-044-X. s. 9,10.
  2. Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan. ÅS (äldre former Aos och Aas; jfr Aros), s. 461.

Externa länkar

Källor

Ann-Marie Skogsberg: Ås kloster cisterciensernas asylum i halland, Södertälje 2005. ISBN 91-7040-044-X. 

Personliga verktyg
På andra språk