Från Rilpedia

Yin Xua Världsarv nr 1114
Land	Kina
Geografiskt läge	36°07′17″N 114°19′01″O / 36.12139, 114.3169450°46′4″N 111°29′32″V / 50.76778, -111.49222 (Yin Xu)Koordinater: 50°46′4″N 111°29′32″V / 50.76778, -111.49222 (Yin Xu)
Typ	Kulturarv
Kriterium	ii, iii, iv, vi
Regionb	Asien och Oceanien
Inskriptionshistorik
Inskrivet	2006 Världsarvskommitténs 30:e möte
a Officiellt namn översatt till svenska b Enligt Unescos indelning

Yin Xu (殷墟 pinyin: Yīnxū, "Yins ruiner") är ruinerna efter Shangdynastins sista huvudstad. Staden var huvudstad i Kina under 255 år under 12 kungar.

Staden återupptäcktes 1899 och är en av de äldsta och största arkeologiska platserna i Kina och är en av Kinas historiska huvudstäder och ett världsarv sedan 2006. Den ligger i den nordligaste delen av Henanprovinsen nära den moderna staden Anyang och är öppen för allmänheten som Yin Xus trädgårdsmuseum. Yin Xu är känt för sina originalkällor av orakelben och orakelbenskrifter, de tidigaste formerna av det kinesiska skriftspråket.

Innehåll 1 Historia 2 Arkeologiska upptäckter 3 Utgrävningsplatser 4 Referenser

Historia

I början av 1300-talet B.C.E. grundade kung Pangeng av Shangdynastin sin huvudstad vid stränderna av Huanfloden. Staden blev känd som Yin, och från den stunden blev den även känd som Yindynastin^[1]. Yin låg i mitten av den fösta generationens Kina^[2].

Kung Wu Ding fortsatte använda Yin som sin huvudstad och från denna bas startade han ett antal militära tåg (flera ledda av hans egen fru Fu Hao mot intilliggande stammar och säkrade därmed Shangs styre och upphöjde dynastin till sin historiska höjdpunkt.

Senare tiders härskare var njutningssökare som inte brydde sig om inrikespolitik såsom ökande sociala skillnader inom den slavägande societen. Kung Zhòu, den sista av Shangdynastins kungar, särskilt ihågkommen som hänsynslös och utan att han hade ett sedeslöst leverne. Hans ökande autokratiska lagar alienerade överklassen fram till kung Wu av Zhoudynastin kunde få tillräckligt stöd för uppresning och avsättning av Shangdynastin.

Zhōu lade sin huvudstad i Feng och Hao nära dagens Xi'an och Yin övergavs. Dessa ruiner nämndes av Sima Qian, i hans krönika Shiji, men snart förlorade dessa och deras läge glömdes bort. Den en gång så stora staden Ying blev en legend tillsammans med dynastin som grundade den..

Arkeologiska upptäckter

Yin Xu är känt för sina orakelben, som först upptäcktes 1899 av Wang Yirong, ledare för det kejserliga universitet.^[3]. Director Wang led vid denna tid av malaria och förskrevs Longgu 龍骨 (drakben) vid ett traditionellt kinesiskt apotek. Han noterade de märkliga ristningarna på dessa ben och kom fram till att dessa kunde vara exempel på Kinas tidigaste skrift. Han skickade sin assisent att leta reda på varifrån de kom och de lyckades till slut spåra dem till en liten byn Xiaotun alldeles utanför Anyang^[4] 1917 deskiffrerade Wang Guowei orakelbensskriften som namnen på Shandynastins kungar och konstruerade en komplett Shangätt. Denna matchade perfekt den som var nedtecknad i Shiji av Sima Qian vilket bekräftade deras historiska äkthet av den legendariska Shangdynastin och den arkeologiska betydelsen för Yin Xu^[3]

De första utgrävningarna i Yin Xu leddes av Li Chi från Institutet för historia och filosofi från 1928-1937^[5]. De har avtäckt resterna av ett kungligt palats, flera kungliga gravar och mer än 100 000 orakelben som visar att Shang hade en välstrukturerad skrift med ett komplett system av skrivna tecken^[4]. Sedan 1950 har pågående ugrävningar utförda av Arkeologiska institutet på Kinas socialvetenskapliga akademi avtäckt bevis på stratigrafi vid Hougangområdet, lämningar efter palats och tempel, kungliga gravplatser, orakelbensskrifter, brons och benverkstäder och har upptäckt Shangstaden på norra sidan av Gula floden.^[5].

Utgrävningsplatser

Utgrävningsplatsen är med sina 30km² är den största arkeologiska utgrävningsområdet i Kina och har avtäckt över 80 grunder till palats, helgedomar, gravar och verkstäder. Från dessa lämningar har arkeologer kunnat bekräfta att detta var Yindynastins andliga och kulturella center.^[6]

Den mest välbevarade av Shangdynastins kungliga gravkammare i Yin Xu är Fu Haos grav. Den enastående Fu Hao var en militär ledare och fru till Wu Ding. Gravkammaren upptäcktes 1976 och har daterats till 1250 f Kr. Den var helt orörd och har kommit undan plundring som har skadat andra gravar i området och förutom drottningens kvarlevor hittades 6 hundskelett, 16 mänskliga skelett efter slavar och ett antal gravföremål av stort arkeologiskt värde. Graven var helt utgrävd, har genomgått en omfattande restaurering och är nu öppen för allmänheten.

Här finns även Utställningshallen med häststridsvagnsgropar där de äldsta exemplen på kinesiska djurdrivna vagnar finns att beskåda^[7]. Dessa artefakter var utgrävnda av Anyangs arbetsstation av arkeologiska institutet på Kinesiska Socialvetenskapliga akademin och det historiska relikers arbetsteam från Anyangs kommun i norra och södra områderna av Liujiazhuangs by och östra sidan av byn Xiaomintun och uppvisade i hallen.^[8]. De sex groparna innehåller var och en av rester av en vagn och två hästar. Fem av groparna har även funnits innehålla lämningarna av ett mänskligt offer (fyra vuxna män och ett barn). I hallen finns även lämningarna av en 8,35 meter bred väg från Shangdynastins tid som upptäcktes vid Anyang Aero Sports School år 2000.^[9]

År 1988 blev Yin Xu listat som den äldsta av de sju historiska huvudstäderna i Kina och 2006 utsågs platsen till ett världsarv.^[10]

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

1. ↑ Bai, Shouyi (2002). An Outline History of China. Beijing: Foreign Language Press. ISBN 7-119-02347-0. 
2. ↑ Lin, 2007
3. ↑ ^{3,0 3,1} ”The Discovery of Oracle Bones and the Locating of Yinxu site”. The Garden Museum of Yin Ruins. 
4. ↑ ^{4,0 4,1} ”An Yang, ancient capital of the Shang Dynasty”. China Central Television. http://www.cctv.com/program/travelogue/20041118/101442.shtml. Läst 6 augusti 2007. 
5. ↑ ^{5,0 5,1} ”Information Panel”. The Garden Museum of Yin Ruins. 
6. ↑ ”Foundation Sites of Palaces and Ancestral Shrines of Yinxu”. 
7. ↑ ”Exhibition Hall of Chariot Pits”. The Garden Museum of Yin Ruins. 
8. ↑ ”The Exhibition Hall of Chariot pits of the Yin Dynasty”. The Garden Museum of Yin Ruins. 
9. ↑ ”The Remains of a Road of the Shang Dynasty (with racks to the two directions)”. The Garden Museum of Yin Ruins. 
10. ↑ ”Yin Xu”. http://whc.unesco.org/en/list/1114.