Valais
Från Rilpedia
Staat Wallis | |
Etat du Valais | |
Berget Bella Tola. |
|
Valspråk: | |
Officiellt språk | Franska, tyska |
Huvudstad | Sion |
Yta | 5 225 km² |
Högsta punkt | Dufourspitze
|
Lägsta punkt |
|
Folkmängd (2006) | 294 608 inv. |
Befolkningstäthet | 53 inv/km² |
Medlem i federationen sedan | 1815 |
Förkortning | VS |
Webbadress | http://www.vs.ch |
Valais, (tyska:Wallis), kanton i södra Schweiz. Valais gränsar i söder till Italien, i väster till Frankrike, i öster till Uri och Ticino samt till Vaud och Bern i norr.
Innehåll |
Geografi
Den vida Rhonedalen dominerar området. Mot den stora dalen går ett flertal mindre dalar i olika skepnader, vissa är mycket svårtillgängliga medan andra är befolkade. Vid slutet av Mattertal ligger Zermatt, en vacker turistort med Matterhorn (4 477 m) som dominerande inslag. Femtio alptoppar når högre än 4 000 m och området har flera glaciärer.
Floden Rhone dränerar dalen från öster till väster och staden Martigny, sedan tar floden riktning mot norr där den sedan rinner ut i Genèvesjön.
Dalar
- Norr om floden Rhone:
- Fieschertal
- Lötschental
- Dalatal (Leukerbad)
- Söder om Rhone:
Historia
Romarna kallade området Vallis Poenina ("Övre Rhônedalen"). Från 888 och framöver var området en del av kungariket Bourgogne.
Kung Rudolph III av Bourgogne gave landet till Biskopen av Sion 999 och gjorde honom till greve av Valais.
Valais motsatte sig den Protestantiska Reformationen och förblev länge troget den Romersk Katolska kyrkan. Den 12 mars 1529 blev Valais fullvärdig medlem av den Schweiziska Konfederationen.
1628 blev Valais en egen republik och 1798 invaderar Napoleons arméer området och republiken Valais utropas vilken omedelbart inkorporeras i den Helvetiska Republiken fram till 1802 då den blev den oberoende republiken Rhodan. Efter en tid av franskt styre blir Valais en kanton i Schweiz den 4 augusti 1815. .
Ekonomi
Vinproduktion och turism är de största näringarna i Valais, men jordbruk har också betydelse. På slättlandet bedrivs mjölkproduktion och i bergen föder man upp köttdjur. Här finns också ett aluminiumsmältverk och ett oljeraffinaderi. En fjärdedel av landets elkraft produceras i Valais där också världens högsta betongdamm finns, Grande Dixencedammen.
Kommunikation
Sion har en mindre flygplats men transporter sker mest på järnväg och vägnätet är väl utbyggt trots den branta naturen. Turismen har medfört stora satsningar på vägarna. Kända järnvägstunnlar är Simplon och Lötschberg och vägtunneln St Bernhard.
Demografi
Två tredjedelar av människorna pratar franska och den tysktalande befolkningen bor i de östra delarna av kantonen.
Kantonen är sparsamt befolkad. De största städerna är Sion, Sierre och Visp.
Städer och byar
Kommuner
Sorterade efter distrikt. Centralort i fet stil.
BrigContheyEntremontGoms
Hérens |
Leuk
MartignyMonthey
Raron |
Saint-MauriceSierre
SionVisp |
Externa länkar
Schweiz kantoner | ||
Aargau | Appenzell Ausserrhoden | Appenzell Innerrhoden | Basel-Landschaft | Basel-Stadt | Bern | Fribourg | Genève | Glarus | Graubünden | Jura | Luzern | Neuchâtel | Nidwalden | Obwalden | Sankt Gallen | Schaffhausen | Schwyz | Solothurn | Thurgau | Ticino | Uri | Valais | Vaud | Zug | Zürich |